Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänget varit måladt, framgår af flera uppgifter; så t. ex. disku*
teras i en mellanakt i The knight of the burning pestle meningen
med bilden å »klädet» — kryddkrämarfrun tror att den skall
föreställa Pauli omvändelse, hennes man gissar däremot på »Ralph
och Lucretia». Denna alkov, som efter behag kunde öppnas
eller täckas af förhänget, hade en oerhördt stor betydelse för
det elisabethska dramat och tjänstgjorde såsom allt möjligt —
såsom sängkammare, studierum, graf o. s. v. Det var bakom
denna tapet Polonius stod dold, då Hamlet stack ned honom,
det var där Hermione stod, då hon i Vintersagans slut såsom
marmorbild visas för Leontes, i denna alkov var Desdemonas
sängkammare och Juliets graf, och det var här som det i Hamlet
inlagda skådespelet uppfördes. När Chorus slutat, börjar Mar*
lowe’s Faustus med en härpå syftande scenanvisning: »Faustus
discovered in his study» — d. v. s. Chorus drog undan för*
hänget, och så »upptäckte» man Faust i studerkammaren. Or*
det »discover» tyckes vara den tekniska termen, som användes
vid denna scenförändring; likaså användes ordet »study» för att
beteckna alkoven, äfven då denna ej skall föreställa en studer*
kammare. I Tamburlaine får alkoven tjäna såsom Zenocrates
dödsläger: »Förhänget drages undan och Zenocrate upptäckes
liggande på sin säng; Tamburlaine sitter bredvid henne; tre lä*
kare kring bädden, tillblandande läkemedel; hennes tre söner
Calyphas, Amyras och Celebinus; Theridamas, Techelles och
Usumcasane.» Den följande scenen med dess många handlande
personer har naturligtvis icke spelat i den trånga alkoven, utan
efter förhängets fråndragaride hafva de uppträdande personerna
spridt sig öfver ytterscenen, ehuru handlingen fortfarande tänk*
tes spela i Zenocrates sängkammare. I Marlowe’s Blodsbröllo*
pet i Paris möjliggör denna bakscen en scenväxling, som på*
minner om den medeltida skådebanans. I samma scen beger
sig härtigen af Anjou till Ramus’ studerkammare (alkoven), dö*
dar honom, beger sig därifrån till Louvre, »knackar på dörren»,
blir insläppt och börjar ett samtal med konungen — allt utan
att lämna scenen. Af liknande art är scenväxlingen i Peele’s
Käringsaga. Tre vandrare komma till gummans koja och knacka
på. Hon öppnar och därmed förvandlas scenen till kojans inre.
Några scenanvisningar tyda dock, såsom jag redan anmärkt,
på att man kunnat reda sig äfven utan alkov; så heter det ibland:
»bed thrust forth», d. v. s. sängen med den sjuke sköts fram på
15. Schück, Shakspere och hans tid.
— 225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
