Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shakspere och bokhandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar hafva tillagts och dessutom en hel scen (IV. Sc. 2), som
tydligen blott af ovarsamhet ej kommit med i kvartupplagorna.
Att Hemings och Condell ej tryckte sin text efter detta exem*
plär, utan i stället efter 1611 års kvart, berodde tydligen blott
på bekvämlighetsskäl: att typografen hade lättare att sätta efter
»tryckt manuskript» än efter handskrifvet.
Millington, som tryckte Titus för Danter, måste emellertid
hafva ansett dessa Shaksperetryck fördelaktiga, ty 1594 utgaf
han andra delen af Henrik VI och 1595 den tredje; endast den
förstnämda hade han brytt sig om att vederbörligen inregi*
strera. Af båda gaf han ut nya upplagor 1600, och två år där*
efter sålde han förlagsrätten till Thomas Pavier, som emellertid
dröjde ända till 1619 att utgifva dem. Men af dessa båda tryck
begagnade sig folions utgifvare icke, och det på goda grunder.
Det lider nämligen icke något tvifvel, att Millington’s båda dra*
mer — det första kalladt: the first part of the Contention etc.,
det andra the True tragedy — alls icke äro några äldre dramer,
som Shakspere sedermera omarbetat, utan att de äro just de i
folion upptagna andra och tredje delen af Henrik VI, ehuru i
mycket dåliga stenografiska uppteckningar. Här hafva vi således
två värkliga tjuftryck. Millington hade skickat en stenograf till
teatern, låtit denne uppteckna dessa då tydligen ganska popu*
lära stycken, och gaf sedan ut dem, hvad True tragedy be*
träffar t. o. m. utan att, såsom lagen bjöd, låta licentiera och in*
registrera boken.
En bland Tysklands främste Shakspereforskare, Alex. Schmidt,
har fullkomligt afgörande bevisat, huru dessa båda upplagor kom*
mit till, och ett exempel är särskildt belysande icke blott för
denna utan också för andra stenografiska upplagor. Man jäm*
före följande tvänne uppteckningar af samma yttrande:
Hvi böjer min gemål sitt hufvud ned,
Liksom ett kornax tyngdt af Ceres’ gåfvor?
Hvi rynkar store Humphrey ögonbrynen,
Som om han bistert såg på världens gunst?
Hvi fäster du din blick på dunkla jorden
Och stirrar på en fläck som bländar ögat?
Hvad ser du där? Kung Henriks diadem,
Infattadt i all världens härlighet?
Om så det är, så stirra, kryp på näsan,
Till dess ditt hufvud får den gyllne ringen.
Räck ut din hand och grip det klara guldet:
Är den för kort? Jag skarfvar den med min;
— 256 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
