Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes första londontid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadeglad afund mot sina likar, och detta gjorde nog att »the
groundlings» ej kände någon starkare indignation öfver gycklet
med Jack Cade.
Möjligen var det den framgång,som Cade*episoden medallsanno*
likhet rönte, som förmådde Shakspere att försöka sig på en komedi.
Hans tre äldsta lustspel äro, af estetiska skäl, ganska säkert:
Så tuktas en argbigga, Förvillelser och Kärt besvär förgäfves,
och ordningsföljden dem emellan kan vara tvifvelaktig. Det
förstnämnda trycktes icke förr än i folioupplagan 1623, men där
efter ett regissörsexemplar. I detta förekommer emellertid en
uppgift, som är af en viss vikt. I inledningsstycket uppträda,
såsom man torde erinra sig, några skådespelare, hvilka sedermera
för Sly uppföra det följande dramat. Men i stället för »Player»
står i folion »Sincklo» eller namnet på den skådespelare, som
utförde rollen. Men denne Sincklow spelade också, såsom vi sett,
en roll i 3 Henrik VI, som skrefs för Pembroke’s trupp, och
det ligger då en viss sannolikhet för, att äfven Så tuktas en
argbigga författats för samma sällskap. Afgörande är beviset
dock icke, ty Sincklow öfvergick sedermera, liksom Shakspere,
till lord kammarherrens trupp och spelade med i Henrik IV.
Men att stycket värkligen stått i ett visst förhållande till Pem*
broke^truppen framgår däraf, att bokförläggaren Cuthbert Burbie
1594 utgaf ett äldre liknande drama The taming of a shrew,1
»sådant det vid åtskilliga tillfällen spelats af grefven af Pembroke’s
tjänare». Tilläggas kan, att Burbie sedan sålde förlagsrätten till
Ling, som å sin sida afyttrade den till Smethwick, hvilken till*
hörde det konsortium, som utgaf Shakspere*folion.
Att the Shrew hör till Shakspere’s aldra äldsta stycken, kan
ej lida något tvifvel. Det nämnes visserligen icke af Meres i
dennes 1598 publicerade katalog, men denna afser icke fullstän*
dighet, och senare än 1598 kan the Shrew omöjligen placeras,
ty att detta tämligen råbarkade stycke skrifvits ungefär samtidigt
med Trettondagsaftonen och Mycket väsen för ingenting är ett
orimligt antagande. Visserligen tyda de fåtaliga rimmen på en
relativt sen period, men öfver hufvud taget har »rimbeviset» ganska
liten beviskraft, och andra och säkrare metriska kriterier — särskildt
de fåtaliga »unstopped lines» — peka i rakt motsatt riktning.
Estetiskt står stycket gifvet under Shakspere’s öfriga lustspel med
undantag för Förvillelser och Kärt besvär förgäfves. Naturligtvis
1 Shakspere’s stycke kallas i folion the Taming of the shrew.
— 334 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
