Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes första londontid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siklektioner skola få tillfälle att träffa sina utkorade. Emellertid
blifva Käte och Ferando gifta, och hindret för de båda andra
parens förening synes därmed häfdt. Aurelius hittar då på en
ny intrig, som likaledes är mycket svagt motiverad. Han för*
säkrar nämligen, att hans fader, den rike köpmannen från Cestus,
skall komma till Athen att närvara vid bröllopet och öfvertalar
en signor Philotas att spela dennes roll, dock utan att använda
det skrämskott, som begagnats i Gli suppositi. Men hans smak
för onödiga och inkrånglade intriger kulminerar däri, att han
utan den ringaste anledning för Alfonso presenterar sin betjänt
Valeria såsom son till härtigen af Cestus. När emellertid den
falske fadern gifvit sitt tillstånd till bröllopet och utlofvat ett ståt»
ligt underhåll, uppträder den äkta härtigen af Cestus. Men af de
komiska möjligheter, som lågo i detta motiv, förstod författaren
ej häller att begagna sig. Efter några korta repliker bekänna
Aurelius och Valeria kort, härtigen bannar duktigt upp sin son,
som velat gifta sig utan hans samtycke, men af allas böner låter
han till sist beveka sig och förenar de älskande.
Som man ser, har bearbetaren här endast förfuskat Ariostos
intrig, och det var därför med rätta, som Shakspere ansåg sig
särskildt böra omarbeta detta parti.
Förmodligen var det samme författare som skref inlednings»
stycket. Uppslaget till detta fick han tydligen från Greene och
Peele. I den förres James IV uppträda Oberon och en män»
niskofiendtlig skotte, Bohun, i prologen, och för att visa Obe»
ron, att hvarje vis man gör rättast i att fly världen, låter Bohun
uppföra skådespelet James IV, som de båda betrakta och beled»
saga med sina anmärkningar. Och en liknande ram har också
Peele’s Old Wives’ tale: några glada sällar komma till en koja,
där en gammal gumma för dem berättar en saga, som nu blir
det egentliga dramat. Ramen till A Shrew lånade författaren från
en troligen ganska spridd skämtberättelse, som kort förut utkom»
mit på trycket i Heuterus’ De rebus Burgundicis (1584). Anek»
doten, sådan den där berättas, har följande innehåll. När härtig
Filip den gode en natt gått ut i staden med några vänner,
påträffade de en drucken man, med hvilken de beslöto att
skämta. De förde honom till det härtigliga palatset, lade honom
i härtigens säng, och på morgonen hälsades han af alla såsom
härtig. Detta skämt fortsattes hela dagen, men på kvällen drack
man honom ånyo drucken, påklädde honom de gamla kläderna
— 338 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
