Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid vid blott trettiofem års ålder, och egendomarna jämte
lordskapet öfvergingo då till hans ende kvarlefvande son, Shakspere’s
blifvande beskyddare, som då var en gosse på åtta år — han
var nämligen född den 6 oktober 1573. Den unge ädlingen, för
hvilken Englands premiärminister Burghley blef förmyndare,
erhöll en uppfostran, som anstod hans börd och hans rikedomar
— först såsom page vid hofvet och sedan vid Cambridge
universitet, där han inskrefs vid tolf års ålder och där han vid
sexton blef master of arts. Efter en kort juridisk kurs vid Gray’s
Inn i London återvände han till hofvet. Han var då en
yngling på sjutton år, efter samtidens enstämmiga omdöme en
typ för ungdomlig skönhet, fulländad i alla ridderliga idrotter
och äfven — såsom de flesta af Elisabeths hofmän — litterärt
bildad. Till handsekreterare hade han den bekante italienaren
John Florio, känd såsom Montaigne-öfversättare, och ett bref
från 1599 skildrar honom såsom en af Londons ifrigaste
teatervänner. Såsom de många dedikationerna till honom visa,
uppmuntrade han frikostigt litteraturens män, men försummade
därför icke det glada lif, som den tidens unga ädlingar förstodo
att föra, och hans kärleksäfventyr tyckas hafva varit talrika. Då
han blott var sjutton år gammal, sökte Burghley att gifta bort
honom med sin dotterdotter, lady Elisabeth Vere, och äfven
Southamptons moder var ganska ifrig för detta parti —
giftermål mellan snart sagdt barn voro under denna tid mycket vanliga
inom den engelska aristokratien, och i ett samtida testamente
föreskrifver en moder, att hennes son icke fick bortgiftas förr
än han fylt sexton år. Den unge lorden vägrade emellertid och
höll på att ännu få förblifva ungkarl. Knapt hade emellertid
underhandlingarna om Elisabeth Vere slutat, 1594, förr än man
sökte gifta bort honom med lady Elisabeth Manners, syster till
hans gode vän lorden af Rutland, men denna gång strandade
förslaget på den unga damens motstånd, ty hon ville ej äkta en
så »ung, fantastisk och flyktig» herre.
Själf var den unge lorden troligen ej häller böjd för partiet,
ty han hade då eller kort därefter knutit en intim förbindelse
med en af drottningens hofdamer, Elisabeth Vernon, kusin till
hans gode vän grefven af Essex. Förbindelsen var snart en
offentlig hemlighet, som väckte åtskillig skandal, men som dock i
det hela togs med det öfverseende, med hvilket Elisabeths hof
behandlade dylika ej allt för ovanliga tilldragelser. 1596 tyckas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
