Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåren) af dessa följande sonetter, all lycka och det evigt varande
rykte, som lofvats af vår odödlige skald.»
Det mest omtvistade ordet i denna dedikation har varit ordet
»begetter», som kan betyda både »anskaffaren» och »föranleda*
ren». Den förra betydelsen torde vara den vanligare, och i
hvarje fall passar ej den senare, ty den mysteriöse Mr. W. H.
säges vara »the only begetter», och då sonetterna handla om
flera personer, i hvarje fall en man och en kvinna, kan han icke
hafva varit deras enda föremål eller den ende föranledaren. Men
för att förstå dedikationens innebörd är det nödvändigt att nå*
got studera Thomas Thorpe’s föregående värksamhet såsom för*
läggare. Det är detta, som Sidney Lee gjort, och frågan blir
därigenom betydligt klarare.
Son till en krögare i Middlesex hade Thomas Thorpe 1584
kommit i lära hos en boktryckare i London, hos hvilken han
stannade i tio år. Efter denna tid fick han rätt att blifva »sin
egen», men kom aldrig så långt att han fick egen press och häl*
ler aldrig — med undantag för en kort tid 1608 — egen bok*
låda, utan fortfor att vara biträde hos andra »stationers», ehuru
han då och då på eget förlag utgaf något arbete, som dock
trycktes hos en »stationer» och såldes af en annan. Många voro
häller icke hans förlagsartiklar — tillhopa blott 29 stycken —
och efter 1624 tyckes han alldeles hafva kommit på förfall. Han
slutade sina dagar på ett fattighus.
Hans förlagsartiklar tillhörde nästan alla en bestämd kategori,
bestodo af manuskript, som han på ett eller annat sätt kunnat
stjäla, arbeten af redan aflidna författare eller af sådana, som af
en eller annan anledning lämnat London. Af alla de 29 arbeten,
han utgaf, synes blott ett enda, Chapman’s Byron, på ärligt sätt
hafva lämnats honom af författaren själf. Allt det öfriga är
sannolikt eller säkert tjufgods.
Hans första förlagsartikel är karaktäristisk för hans följande
värksamhet. Då Marlowe dog, efterlämnade han tydligen en
mängd manuskript. Ett af dessa, hans parafras af Hero och Lean*
der, påträffades af ett bokhandelsbiträde, Edward Blount, som
liksom Thorpe hade förlagsrättigheter, men hvarken press eller
boklåda, och 1598 utgaf Blount det herrelösa arbetet. Två år
därefter eller 1600 upptäckte Thorpe ett nytt af Marlowe’s efter*
lämnade manuskript, troligen med Blount’s hjälp, nämligen hans
påbörjade öfversättning af Lucanus. Detta likaledes herrelösa
- 379 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
