Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är denna kärlekshistoria, som sonetterna skildra och som
äfven ligger bakom en stor del af Shakspere’s dramer, hvilka
först genom denna personliga och »psykologiska» tolkning blifva
oss klara.
Bevisen för denna hypotes hämtas naturligtvis först från en
tolkning af sonetterna, hvilka — trots Meres’ uppgift från 1598
— till en väsentlig del förläggas till 1601, och vidare från en
samling privatbref, som 1897 utgåfvos under titel Gossip from
a Muniment*Room och genom hvilka vi lära känna den »mörka
dam», Mary Fytton, som enligt denna hypotes spelat en så stor
roll i Shakspere’s lif.
Samlingen utgöres af privatbref till och från medlemmar af Sir
Edward Fytton’s familj. Denna bestod utom af Sir Edward själf
och hans gemål, af två söner och två döttrar, Änne och Mary.
Den förra, som var född 1574, blef vid blott tretton års ålder
gift med John Newdegate på Arbury, som ända tills nu förblif*
vit familjens stamgods och där dess bref och porträtt förvaras.
Äktenskapet — som trots giftermålet ej började förr än 1595
eller 1596 — förefaller att hafva varit lyckligt, och John Newde*
gate, som tyckes hafva varit en duktig karl, blef 1603 baronet.
Den yngre dottern, Mary, som var född 1578, fick en mera väx*
lande lefnadssaga. Vid hofvet hade Sir Edward en god vän, Sir
William Knollys, som 1603 upphöjdes till lord och förut varit ett
slags hofmarskalk (Comptroller of the Household). Till honom
vände sig Sir Edward med begäran, att han skulle söka skaffa
Mary Fytton plats såsom hofdam hos drottningen, och detta lye*
kades, ty 1595, då hon var sjutton år gammal, blef hon värkligen
antagen. Hennes beskyddare, Sir William — en herre på femtio
år — började emellertid snart att på henne kasta blickar, som
icke voro fullt faderliga, och trots det att han var gift, inledde
han underhandlingar med familjen Fytton, om han icke kunde få
Mary till äkta, när — som han tycktes förutsätta — den bedagade
Lady Knollys snart skulle samlas till sina fäder. Besynnerligt
nog stälde sig familjen icke alldeles afvisande till detta egen*
domliga friaranbud, men själf var Mary naturligtvis ej vidare för*
tjust i den gamle herrn, och då lady Knollys envisades att lefva,
blef det ingenting af med hela saken. Omkring år 1600 gjorde
dessutom den unga damen bekantskap med lord Pembroke, som
då var en tjugo års yngling och ganska lättsinnig. Följden af
denna intimitet blef, att den unga hofdamen i mars 1601 måste
383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
