Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De episka dikterna och sonetterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
For one alone he cared, for one he sighed
His life’s desire, and his dear love’s delight.
Stella the fair, the fairest star in sky......
Her did he love, her alone did honour:
His thoughts, his rhymes, his songs were all upon her.
Men denna dikt tillegnade han icke lady Penelope Rich, utan
— Sidney’s enka, och ett starkare bevis, att det här endast var
fråga om poesi och ej om värklig kärlek, kan väl ej gifvas. Sid*
ney’s syster, lady Pembroke — själf en begåfvad författarinna —
kallade dem ock »merry riddles».
Sidney’s Astrophel and Stella utgafs 1591 af en boktryckare,
som lyckats komma öfver ett manuskript, och denna edition
framkallade under tiden 1591—1597 en hel stormflod af sonett*
samlingar. För dateringen af Shakspere’s sonetter är detta af vikt,
ty om inga särskilda skäl kunna anföras däremot, är det väl sanno*
likt, att äfven hans sonetter tillkommit under den stora sonett*
perioden, då denna diktart var på högsta modet, och ej då den
redan betraktades såsom gammalmodig. 1592 utkommo Daniel’s
Delia och Constable’s Diana, 1593 Barnabe Barne’s Parthenophil
and Parthenophe, "Watson’s Tears of Fancie, Giles Fletcher’s Licia
och Lodge’s Phillis, 1594 Drayton’s Idea, Percy’s Cælia och den
anonyma samlingen Zepheria, 1595 Barnfield’s Cynthia, Spenser’s
Amoretti och en samling Emaricdulfe af en E. C., 1596 Linche’s
Diella, Griffin’s Fidessa och William Smith’s Chloris. Men 1597
trycktes blott en samling — Tofte’s Laura — och sedan stannar
sonettskrifveriet så godt som af. Den enda originella af dessa
författare var Spenser, som besjöng en i någon mån värklig kär*
lek — Amoretti äro nämligen med all sannolikhet, åtminstone
delvis, skrifna till den kvinna, som sedan blef hans maka — men
äfven han lånar både från Petrarca och från fransmännen. Och
hvad de öfriga beträffar, har Sidney Lee i ett par förträffliga un*
dersökningar visat upp deras starka beroende särskildt af den
samtida franska poesien. »Idea», till hvilken Draytons’ sonetter
äro riktade, är såsom namnet antyder och författaren själf upp*
gifver, en ren fantasibild. Hvad Daniel beträffar, har han lånat
titeln på sin samling från Maurice Sève, hvars Delie utkom 1544,
och af innehållet är en stor del taget från Desportes, hvars sam*
ling Diane gaf uppslaget också till Constable’s likanämda cykel.
Lodge är en ren plagitor, ehuru han uppträder med anspråk på
originalitet, under det att Fletcher öppet erkänner, att hans dik*
— 391 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
