Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richard II och King John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den sista scenen i akten, där drottningen och en trädgårds*
mästare uppträda, är Shakspere’s eget tillägg och afser att visa
folkets animositet mot Richard och drottningens hängifvenhet
för den fallne. Skaldens känsla för konungamaktens tjuskraft
kommer fram i de ord, med hvilka den mot Richard afvoge träd*
gårdsmästaren afslutar scenen:
På denna sängen fälde hon en tår.
Vigvattens ört, vinrutan, här jag sår.
Till minne af en drottnings tår jag viger
Den bittra ört, som snart ur mullen stiger.
Den fjärde aktens hufvudscen spelar i Westminsterhall och
behandlar konungens afsättning. Den börjar med en tvist om
orsaken till Glosters död — tämligen noga efter Holinshed —
och därefter kommer York med underrättelse om, att Richard
till fördel för Bolingbroke nedlagt sin krona. Men då denne
vill bestiga tronen, träder den fromme biskopen af Carlisle fram
och håller ett ljungande tal till församlingen — ett tal, hvars
hufvudinnehåll återfinnes hos Holinshed, ehuru det här fått en
vida starkare färg och rytm:
Månn’ undersåten döma kan sin konung?
Hvem sitter här, ej Richards undersåte?
En tjuf ej domes, forr’n han är tillstädes,
Hur uppenbart en hvar kan se hans brott.
Skall då en bild af himlens majestät,
Dess höfding, ombud och befallningsman,
Smord, krönt, rotfästad re’n för många år,
Af undersåtars ringa läppar dömas,
Ej själf tillstädes? Det förbjude Gud,
Att i ett kristligt land upplysta själar
Föröfva sådan svart, förskräcklig gärning!
Jag, undersåt, till undersåtar talar,
Uppväckt af Gud så dristigt för hans smorde.
Lord Hereford här, den nu I kallen konung,
Förråder nedrigt stolte Herefords konung;
Och krönes han, så profeterar jag,
Att Englands blod skall göda Englands jord,
Och fjärran släkt begråta denna synd.
Till turk och hedning frid skall gå att sofva,
Och krigets storm i detta fridens hem
Förblanda blod med blod och ätt med ätt;
Förstöring, fasa, fruktan, myteri
Här slå sig ned, och detta land bli kalladt
Ett Golgatha, en hufvudskalleplats.
8- Schück, Shakspere och hans tid, II.
113 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
