Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De stora lustspelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att stycket ej författats direkt för folkteatern, synes mig uppen*
bart. Den herdevärld, som här skildras, hade mycket litet in*
tresse för »gårdens» publik, men var däremot fortfarande popu*
lär i högadliga och litterära kretsar, och hela stycket har den
karaktär af herdedrama, som passade för en festföreställning i en
slottssal. Afslutningen, då Hymen uppträder och förenar de
älskande paren, tyder närmast på en bröllopsfest, ty utan en
dylik anledning satte man i ett lustspel nog ej den mytologiska
apparaten i gång, och Hymens slutsång synes åtminstone mig
direkt riktad till det brudpar, för hvilket dramat uppfördes:
Wedding is great Iuno’s crowne,
O blessed bond of boord and bed:
’Tis Hymen peoples everie towne,
High wedlock then be honored:
Honor, high honor and renowne
To Hymen, God of everie towne.
Det motiv, som Shakspere här behandlar, går ytterst tillbaka
till en samling engelska medeltidsballader, som lagts till grund
för en på 1400*talet skrifven dikt, the tale of Gamelyn, hvilken
en tid med orätt tillskrefs Chaucer. Gamelyn*sagan har öfver
sig samma friska skogsluft som balladerna om Robin Hood, och
den, som här förhärligas, är den käcke engelsmannen, som häldre
än att böja sin nacke under det feodala oket föredrager fredlös*
heten i den fria, gröna skogen med dess feta råbockar och dess
muntra jakt* och röfvarlif. Hjälten är yngsta sonen till en rid*
dare, men efter dennes död behandlas han illa af den äldre bro*
dern, med hvilken han råkar i tvist, och dikten skildrar, hur
Gamelyn jämte en gammal trogen tjänare genompryglar sin för*
tryckare och dennes sällskap samt äfven den trupp, som sheriffen
sändt ut att häkta honom. Därpå flyr han till »skogen», där
han blir höfding för ett band af glada fribytare och försvarar
sig så väl, att konungen till sist måste göra honom till »chief
justice of all his free forest».
Det är synd, att Shakspere icke tyckes hafva känt till denna
på hans tid ännu ej tryckta dikt, utan att han fick ämnet, först se*
dan det af Lodge omdanats till en tämligen sliskig, men på samma
gång plump herderoman: Rosalynde, Euphues’ Golden Legacy,
såsom titeln angifver, hållen i Lyly’s pretiösa stil. Men trots
denna förebild lyckades Shakspere dock skapa en dikt, som fylles
14. Schück, Shakspere och hans tid, II.
209 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
