Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sak: att han lider, och såsom makans rättighet fordrar hon
att få deltaga i hans bekymmer.
Säg, blef det, Brutus,
Betingadt vid vårt äktenskapsförbund,
Att jag ej skulle veta, hvad som hemligt
Anginge dig? Är jag din allenast
På sätt och vis och med inskränkningar,
Som sällskap vid ditt bord, som sängkamrat
Och till att språka med emellanåt?
Bor jag uti din kärleks förstad blott?
Är det ej mera, då är Portia
Blott Brutus’ frilla, icke Brutus’ maka.
I Cæsar har Shakspere tecknat den börne härskaren, för hvil*
ken makten är en rätt, som helt naturligt tillkommer honom,
som synes gripa den utan ansträngning och för hvars öfverlägsna
personlighet alla måste böja sig, icke därför att han sitter inne
med tyrannens yttre maktmedel, utan därför att han är, hvad
han är — och teckningen erinrar på ett underbart sätt om Na*
poleon, äfven däri, att vi hos Cæsar återfinna samma egendom*
liga blandning af stort och smått som hos den store korsikanen.
Denna skarpa realism i världshärskarens porträtt har gjort, att
många stött sig på detta och funnit, att denne Cæsar väl myc*
ket afviker från en antik idealbild. Och däri kunna de hafva
rätt; det ligger något af nederländsk naturalism öfver teckningen,
och få hjältegestalter hafva varit så litet pseudoklassiska som
Shakspere’s bild af den förste världshärskaren. Man behöfver
blott erinra sig, att Cæsar i en scen uppträder i nattdräkt, och
tänka sig, hur grottesk en dylik situation skulle hafva förefallit
Racine’s samtid.
Denna naturalism kommer fram redan i det första anslaget.
Stycket börjar med en folkscen, som ger oss den politiska mil*
jön och visar oss det romarfolk, om hvars »frihet» striden står.
Småborgarna ha slagit igen sina butiker, lagt af sina förskinn
och sina arbetsdräkter samt tagit sig en frimåndag för att se
Cæsars triumf, och detta upprör djupt folkfrihetens ädle försvå*
rare, tribunerna Flavius och Marullus, som med ohöljd afund
se Cæsars popularitet hos småfolket och som visa sin republi*
kanism genom att beröfva alla Cæsarstatyer de segertecken, med
hvilka de blifvit prydda. Så kommer Cæsar in, omgifven af
senatorer och annat följe, och hans första ord röja, att den fruk*
— 227 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
