Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julius Cæsar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de förra hörde Titus Andronicus, till de senare Romeo och
Juliet, där hjälten och hjältinnan gå under i följd af ett oblidt
öde utan egen skuld. Det nya i Julius Cæsar är, att vi här för
första gången hafva ett sorgespel med en hjälte, som är fyld af
de ädlaste motiv, men likväl — just af dessa motiv — drifves
att utföra ett brott, och att det är känslan af detta brott, som
trycker ned honom samt psykiskt och moraliskt vållar hans un*
dergång, under det att »tyrannen» mördas utan att själf lida af
sina gärningars förbannelse och »martyren» skiljes hädan, i vissa
tragedier fyld af martyrskapets upplyftande glädje, i andra af
dödskänslans smärta, men aldrig med denna trängtan efter döden
såsom den store försonaren, hvilken utslätar en människolefnads
alla felsteg. Uppställer man denna fordran på den tragiske hjäl*
ten, så är Brutus den förste, som fyller den, och man har där*
för med en viss rätt i honom sett Cæsar*dramats egentlige hufvud*
person. I hvarje fall är han den, som mest förebådar de trå*
giska hjältar, hvilka Shakspere kort därefter skulle skildra, och han
förebådar denna stora tragiska period äfven däri, att han är den
förste, som åskådliggör en psykisk utveckling.
— 236 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
