Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tragediernas tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligen välja mellan flera, som hade ungefär lika goda anspråk
som Timon, men valde detta drama möjligen därför, att de an*
sågo Shakspere’s del däri större än t. ex. i Pericles, som ju för
öfrigt icke egentligen var ett sorgespel och därför ej med samma
rätt som Timon kunde infogas bland »Tragedies».
I hvarje fall är det blott i skildringen af de snyltände vänner*
nas otacksamhet och i hufvudrolen, som vi med någon säker*
het kunna spåra Shakspere själf. I Timon tecknas en karaktär,
som erbjuder vissa likheter med Lear. Äfven Timon är ett
lyckans bortskämda barn, uppfödd i rikedom och kultur, och
liksom Lear känner han ett behof att omgifva sig med lycka.
Med fulla händer strör han sitt guld kring sig, utan urskillning,
med en naiv tro på alla och en ädelsinnad naturs behof att
hjälpa och stödja
Så kommer, sedan Timons gästfrihet skildrats i den första
akten, omslaget i början af den andra. Fordringsägarne börja
inställa sig, men Timon egnar dem först ingen uppmärksamhet,
och t. o. m. då hans trogna hofmästare för honom blottat den
ruin, som hotar, tar han underrättelsen lugnt, då han är öfver*
tygad om, att han blott behöfver vädja till sina många vänner:
Jag anser denna brist på sätt och vis
Som en välsignelse, ty genom den
Jag pröfvar vännen; nu skall du få se,
Att jag är rik, igenom vänner rik.
I den tredje akten komma slagen. Under olika förevändnin*
gar ursäkta sig alla hans vänner, och dessa om värklig människo*
kännedom vittnande scener äro enligt min mening det bästa i
dramat samt hafva knapt kunnat skrifvas af någon annan än
Shakspere. Huru Timon mottager dessa afslag, framställes ej
på scenen, men de åstadkomma en plötslig förvandling af hela
hans väsen, och otacksamheten gör honom till en lika våldsam
människohatare som han förut varit människovän. Det följande
upptages blott af hans vilda förbannelser öfver människosläktet.
I skogen, dit han dragit sig undan världen, upptäcker han en
stor skatt, men denna är honom numera värdelös, ty han vill
icke längre blifva rik såsom fordom, och skatten använder han
blott till att stifta olyckor bland människorna. Den undergång,
som drabbar Timon, är således den fullständigaste, för hvilken
någon af Shakspere’s hjältar utsättes, och han är gifvet den, som
— 340 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>