Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shaksperes sista år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Innehållet i hans tal är det, att han skall ordna allt till det
bästa, och så lägger han bredvid Posthumus en »tafla», som
skall vittna om gudens ynnest. Andarna ångra sitt fronderi,
Jupiter och de försvinna, Posthumus vaknar och finner »taflan»
bredvid sig, hvars dunkla innehåll han dock ej kan tyda. Se*
dan går allt på det förut berättade sättet, utan något ingripande
från Jupiter och utan att det göres något behof af hans tafla.
Men då allting är klart och stycket skall sluta, framkallas en spå*
man, som Posthumus uppmanar att tolka den dunkla skriften,
och nu kommer förklaringen. Spåmannen läser:
»Dà en lejonunge, sig själf okänd, utan sökande finner och blir omfamnad
af en späd luftgestalt; och när från en hög ceder grenar blifvit afhuggna,
som, efter att i många år hafva varit döda, återigen upplifvas, förena sig med
den gamla stammen och växa fritt, då skall Posthumus sluta sitt lidande,
Brittannien blifva lyckligt och blomstra i frid och öfverflöd.»
Du Leonatus lejonungen är,
Ty namnet Leo=natus, rätt förklaradt,
Betyder hvarken mindre eller mer.
(Till Cymbeline)
Den späda luftgestalten är din dotter,
Som mollis aèr nämns; men mollis aër
Är mulier, och samma muliet
(Till Posthumus)
Är denna trogna maka, som helt nyss,
Ej känd, ej sökt af er, med luftigt famntag
Sig gaf tillkänna här.
I versifikatoriskt afseende skilja sig dessa scener starkt från
dramat i öfrigt, och estetiskt höra de till det mest undermåliga
i Shakspere’s alla dramer. Man är också tämligen ense om att
fritaga Shakspere från detta egendomliga inpass; att han själf
skulle hafva hittat på den enfaldiga munketymologien mulier af
mollis aër, är i hvarje fall föga troligt. Men en förklaring, som
jag själf en gång trott på, kan knapt vara riktig: Cymbeline
skulle vara en bearbetning af ett äldre skådespel och detta in*
pass en osmält rest af detta. Några andra rester af detta äldre
drama kunna knapt påvisas, ty det är icke något bevis, att man
icke känner någon källa till en stor del af dramats handling.
Så länge man icke kan göra troligt, att Shakspere varit enfaldi*
gare och fantasifattigare än andra författare, måste man medgifva
möjligheten af, att han själf kunnat hitta på något. Men detta
358 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
