Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Shamantrumman och den kultiska shamanskruden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 J. STADL1NQ
Shamandräkten hör nämligen samman med trumman, hvilken
tydligen föregick dräkten, och i bådas mago-symbolik spelar
transport- (resp. flyg-)motivet hufvudrollen. Bland de balaganska
burjäterna hyllas några (enligt Changaloff) från shamaner här-
stammande sajaner (skyddsandar), som högt äras och dyrkas.
I en bön, som riktas till dessa, heter det: “Gråa hare, vår (snabbe)
löpare; gråe ulf, vårt sändebud; o, svala Chånn, som oss för-
vandlar; o, örn Choto, vår budbärare11! Och i en burjätisk myt
omtalas en shaman, “som på lommens vingar höjde sig mot
himlen“. Den mongol-burjätske “urörnen11 var t. o. m. burjä-
ternas förste “shaman“.
Af det ofvan anförda synes sålunda framgå, att shamandräk-
ten som ett helt betraktadt föreställer en ongon, en tangara,
d. v. s. en ande och specielt ett flygande andeväsende, som san-
nolikt är en afliden shamans ande, hvilken tagit sin boning i
shamandräktens bärare, den tjänstgörande shamanen. Härmed
ar naturligtvis icke sagdt, att denna föreställningskrets är likformig
öfver allt eller utesluter andra härifrån afvikande föreställningar.
Den å sid. 79 afbildade shamankaftanen, som äges af Etnografiska muséet i
Stockholm, har af Prof. Hj. Stolpe i inventariet upptagits som tungusisk, hvilket
sannolikt är riktigt. Det är likväl svårt att, när en shamankaftans härkomst,
såsom i förevarande fall, är okänd, af de å densamma anbragta talrika kultiska
pjäsernas form och anordning afgöra, om den t. ex. är tungusisk, jakutisk eller
turko-tatarisk, emedan dessa variera å hvarje kaftan. I muséet i Jakutsk t. ex.
såg jag fem shamankaftaner, af hvilka enligt inventariet en skulle vara tungusisk,
en annan jakutsk och en tredje lamutisk, men den nykomne konservatorn
kunde ej afgöra, hvilka af kaftanerna tillhörde de olika folken, emedan de ej
voro försedda med ursprungsbeteckning. Man har icke heller kunnat utröna,
huruvida de å kaftanerna anbragta kultpjäsernas form och anordning grunda
sig på något bestämt system eller på den enskilde shamanens inspiration och
särskilda uppgift. Vissa af dessa pjäser förekomma likväl å de flesta shaman-
kaftaner.
Den jakutiska shamankaftanen har studerats och skildrats af flera ryska
etnografer och nu senast af E. K. Pekarski och V. N. Vasiljeff i det stora
ofta brukade drömma, att jag gjorde flygturer, berättade de, att detta ofta bru-
kade inträffa äfven bland dem. Det är därför ej osannolikt, att det i drömmen
bland såväl ociviliserade som civiliserade folk ofta framträdande flygmotivet
äfven spelat in i det shamanistiskt religiösa tänkandet och sålunda bidragit till
att skapa den shamanistiska flygkonsten med dess apparat, shamantrumman
och kostymen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
