Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Det professionella kvinnliga shamanväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
J. STADLING
Den lärde burjäten D. Bantzaroff säger,att mongolerna kal-
lade den forna folkreligionen “den svarta tron“, chara shadsjin,
men denna benämning torde dock ej få uppfattas så som om
endast den “svarta11 shamanismen skulle varit rådande bland forn-
mongolerna, ehuru den sannolikt varit öfvervägande. Uttrycket an-
vändes nämligen efter buddismens invasion för att beteckna den
råa folkreligionen till skillnad från “den gula tron“, shira shadsjin,
d. v. s. buddismen.
Hos skilda folkslag har än den “hvita“ och än den “svarta“
shamanismen fått öfverhand, allt efter som den onda naturprincipen
(=de skadliga naturkrafterna) gjort sig mer eller mindre gällande.
Bland votjakerna t. ex. har den “svarta1’ shamanismen helt och hål-
let undanträngts af den “hvita“, då förhållandet bland t. ex. ja-
kuterna är tvärtom, emedan den goda “ljusherren“ med sin här-
skara här trängts i bakgrunden af den bistre Ulu-tojon med sina
mörka andemakter. Öfverallt existera dock jämnsides med hvar-
andra dessa personifierade “svarta“ och “hvita“ makter och äro
föremål för shamanisternas dyrkan. Och Trosstjanski anser, att
“shamanismens väsentliga egenart bestar däri, att den, så att
säga, erkänner dessa tvenne olika personifierade makters lika be-
rättiggande,hvadan shamanisterna också dyrka dem båda med lika
ifver. Och på grund af denna shamanismens vigtigaste egenart
hafva äfven tvenne arter af kult och shamaner utvecklats".
I specialarbeten rörande shamanismen har likväl den dualis-
tiska indelningen af shamanerna antingen helt och hållet förbi-
setts, eller ock har endast i förbigående anmärkts, att det finnes
“svarta11 och “hvita“ shamaner. Vid studiet af shamanväsendets
utveckling sväfvar man därför ofta i okunnighet, huruvida den
eller den företeelsen hör till den “svarta11 eller till den “hvita11
shamanismen eller till något öfvergångsstadium mellan dem båda.
Bland jakuterna kallas den “hvite11 shamanen ajy ojun och
den “svarte11 abasy ojun, bland burjäterna kallas den förre sagan
(hvite) bö och den senare charain (svarte) bö. Både den hvite
och den svarte shamanen bland nämnda folk tillägges sålunda
en resp. gemensam benämning — ojun, bö —, som anger deras
jämnlikhet, och till denna gemensamma benämning fogas de ord,
som beteckna, att den ene representerar de ljusa och den andre
de mörka makterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
