Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för dörren, väntande moster Lois’ tillåtelse att få
komma in.
”Nå,” sade hon, ”jag kan väl tro att vi få taga hit
båda pojkarna i afton. De skola väl ändå stanna här, så
kunna de så gcrna komma först som sist. Det är ackurat
hvad jag sade Susy, när hon nödvändigt ville gifta sig med
Horace Holyoke. Jag såg det för mig så tydligt, som jag
ser det nu; jag visste att vi skulle få dem alla på halsen
till sist. Det som mest förargar mig är att Susy hade så
goda utsigter. Hon kunde ha varit fru kaptenskan
Shaw-mut och haft både hästar och vagn, vid det här laget.”
”Men,” sade min moster Kezia, som satt vid spiseln
och stickade, "men när hon inte kunde hafva någon kärlek
för kaptenen, och när hon älskade Horace Holyoke, så ...”
”Ah, strunt i kärleken. Susy hade nog blifvit så kär
hon behöfdc vara, när hon bara väl blifvit gift med
kaptenen. Hon hade älskat hvilken som helst, som hon fått
till man — hon är af den sorten, hon; och kaptenen har
blifvit en rik man nu, alldeles som jag spådde. Hon var
den enda vackra i liola familjen, och hon kunde haft nytta
deraf, om hon blott hade haft så mycket förstånd.”
”För min del,” försäkrade moster Kezia, "kan jag visst
aldrig klandra någon som följer sitt hjertas bud. Jag har
aldrig sett den rikedom, som skulle fresta mig att gifta
mig med den man jag icke älskade."
Stackars moster Kezia var ansedd för att på det hela
vara det fulaste fruntimmer i Oldtown. Hon var klumpig
och illa växt, hennes hy var blek med en gulgrön
anstrjdr-ning, ögonen vattniga, ljusblå, skuggade af ojomna
ögonbryn, och håret var både groft och tunnt. Naturen hade
behandlat henne särdeles styfmoderligt, och dertill i denna
missbildade kroppshydda placerat det mest öfverspända och
romantiska lynne. Hon betraktade allting från den
immateriella och sentimentala sidan och hade den upphöjdaste
föreställning om en stor oegennyttig kärlek, hvilken hon,
stackars hederliga själ, alltid höll klart brinnande på sitt
hjertas altare, färdig att skänkas något ideal, ifall ett
sådant skulle infinna sig och begära den. Men ack! någon
dylik supplikant hördes aldrig af. Den förtrollade
prinsessan doldes bakom de otrefligaste törnen och snår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
