- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 1 /
20

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon hade varit min moders förtrogna och hjelparinna
i hennes kärleksaffär, hvarföre hon alltid med ett
undertryckt missnöje betraktades af moster Lois, som nu svarade
ganska skarpt:

"Jag skulle inte tro, Kezzy, att du blir utsatt för
någon dylik frestelse; men Susy hade godt om dem — och
valdo Horace Holyoko när hon kunnat få vida bättre.
Följden är att vi få taga hem både henne och hennes barn.
Vi ha alltid lyckan med oss på det viset. De fattiga ha
alltid godt om barn; ju mindre de ha att ge dem, desto
flera få de. Jag tycker för min del att folk, som ej kunna
försörja sina barn, inte heller borde hafva några. Susy
förstår inte mer att fostra upp barnen, än om hon var en
livit kattunge. Det var just aldrig mycket med Susy,
”till-lade moster Lois, som nu slutat golfvets aftvättning och
tog en träskål, fylld med hvit sand, för att strö öfver det.

"Jag för min del doremot,” menade moster Kezia,
"klandrar inte Susy det minsta. Horace Holyoke var en
vacker karl och af god familj. Hans farfader var ju prest
och Horace hade mycket goda gåfvor. Pastor Lothrop
säger att om han bara i tid fått god uppfostran, skulle få
män hafva gått om honom. Ack! om han bara kunnat
komma till universitetet!”

”Och hvarföre kom han inte dit? För det han
nödvändigt skulle gå och gifta sig, bevars. Nå, när nu
någon begynner med en sak, så vill jag gerna se dem gå i
land dermed. Om han hade låtit Susy vara i fred och
gifvit sig af till akademien, tror jag nog han kunde
utmärkt sig och allt sådant der. Jag skulle visst inte haft
något deremot. Men nej, ingenting.hjelpto, han skulle gifta
sig och få två pojkar, och studera ihjäl sig, och lemna dem
åt oss att draga försorg om.”

”Nej, kära Lois," sade min mormer, som nu kom ut
med hatten på sig och sin käpp med guldkrycka, i handen;
"om jag var i ditt ställe, skulle jag inte tala så der.
Hvarföre skall du alltid knota mot Försynen?”

"Försynen!” sade moster Lois harmset. ”Jag kallar
inte sådant Försynens verk. Jag skulle tro att Försynen
nog lemnade folk i fred, om de bara bure sig
förståndigt åt."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:39:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/1/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free