- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 1 /
29

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vredenes barn. Ock man kommer icke ur fläcken med
honom; det är som att anfalla en ullsäck mod svärdshugg.”

Den här omtalade Hepsy var den olyckliga qvinna som
af Sams saktmodiga väsende, jemte hans i ungdomen
för-värfvade rykte att vara en händig och skicklig
handtver-kare, för många år sedan lockats i den äktenskapliga
snaran, i följd hvaraf det fallit på hennes lott att uppföda
sex friska barn på ganska knappa rationer. Hon var en
kraftig, verksam, grälsjuk liten peppardosa till qvinna, med
bitande svarta ögon, om man så får säga, blek hy och
munnen alltid liksom på halfspänn, färdig att helsa
hennes äkta hälft med skarpa skott af förebråelser, för hans
gränslösa, bottenlösa, exempellösa lättja. Denna var ett a.f
dessa fakta i lifvet hvarmed hon alldeles icke kunde
försona sig; dag efter dag stridde hon deremot, med friska
krafter och outtröttlig ifver, alldeles som om det var första
gången hon blifvit detta fel varse — alldeles som en liflig,
ihärdig, liten taxhund dag efter dag kan stå och skälla
framför en tom gräfsvinsliåla. Hon tycktes ej hafva
förmåga att fatta och fasthålla den stora sanningen, att hennes
man egentligast var och alltid skulle förblifva, blott en
odåga.

Stackars Hepsy sjelf deremot var dugligheten i egen
person — steg tidigt upp, arbetade, sträfvade, klädde sig
nätt och ordentligt, var aldrig sysslolös och lyckades
genom att åtaga sig skurning, tvätt och rengöring i andra
hus, sy västar åt skräddaren och tygkängor åt skomakaren,
skära korn och gräfva upp potatis i "täppan”, verkligen
att skaffa bröd nog att stoppa i de förutnämnda sex små
korparnes gapande munnar och kläda dem anständigt. Detta
var visst en god sak; men då Sam, som af allt sitt lijerta
trodde på de nya lärorna om qvinnans rätt, så att han
alls icke förmenade Hopsy att såga ved eller gräfva upp
potatis när hon ville, då Sam behagade taga den
obetydliga grad af ordning och välmåga hvartill familjen hunnit,
till utgångspunkt för en predikan om undergifvenhet, glädje
och godt lynne, då brast den sista spindelväfstråden af
Hepsys tålamod, och hon blef ofta för ögonblicket så
farlig, att Sam måste skynda sig ut för att undvika
handge-mäng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:39:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free