Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
por — allt var så prydligt och fint att det var en glädje
att se. Hans liår kvarken duides af peruk eller puder, eller
hopbands i nacken, utan föll i långa lockar ned på hans
axlar och bildade en vacker rara af silfver kring hans
lugna, milda ansigte. Af naturen tyst och tillbakadragen,
af-skydde han all brådska och oro, var medgörlig och
stor-sinnad i penningoaffärer, och i tysthet ganska sangvinisk i
sina förhoppningar. Hvad timliga egodelar angår, ansågs
han väl utrustad, ty han egde en stor gård och två
qvar-nar, hvilket allt han skötte med ett lugn och en lätthet,
som obeskrifligen retade min mormor och moster Lois, då
de alltid ansågo det omöjligt att riktigt sköta allt detta
med så föga besvär och bekymmer. Ingen var i hela byn
så ansedd och afhållen som han, och detta visade sig bäst
på de årliga mötena, då han återvaldes till hvarje
förtroendesyssla han kunde förmås att åtaga sig. Han var
fredsdomare, diakon *), valman, och mycket annat. För
närvarande var han jemte Israel Scran, ordningsman i byn, och
deraf hade man lofvat sig ganska mycket, ty denne
em-betsmans egentliga pligter bestodo i att öfvervaka
söndagens helighållande, och diakonen Badger var allmänt känd
som en strängt gudfruktig man. Men denna gång
motsvarade han alls icke det honom bevisade förtroendet. Om
någon beställsam sqvallersyster underrättade honom att den
eller den unga flickan var ute och spatserade i skog och
mark eller plockade blommor i sin trädgård på en
söndagseftermiddag, svarade diakonen alltid att han icke hade sett
det; hvilket de elaka uttydde så att han med flit såg åt
ett annat håll, en tydning som icke motsades af det dolda
smålöje som ständigt tycktes lura i den gamles drag.
De häftiga strider i religiösa ämnen, som då söndrade
vårt land ledde ofta derhän att tvenne makar tillhörde olika
bekännelser, utan att den ena i någon mån öfvergick till
den andres åsigter. Sålunda var min morfader arminian,
medan mormor, som jag redan nämnt var en ifrig
kalvinist af strängaste sort. Många voro de dispyter mellan
dem jag fick åhöra, då bibelspråk i massa citerades å ömse
*) En kyrkotjenarc i grekiska oek katkolska kyrkan: här en af
de »äldste» som i kyrkan läser böner ock bibeltexter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
