- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 1 /
67

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mormor stödde alltid sina antislafveri-argumenter på
det faktum, att gamle Cesar ännu bar syn för sägen, i det
ärr en grym herres hand lemnat i hans panna, och
hän-tydningen derpå öfvertygade alltid hela hennes åhörarekrets.

Blåsten tilltog mer och mer; dörrarne skakade och det
dånade tungt i den stora skorstenen. Indianqvinnorna och
Sam Lawson hade längesedan slutat sin måltid och skrapat
tallrikarne, och samlade sig nu omkring gamle Cesar, för
att få sqvallra litet för sig sjelfva.

”Jag undrar,” sade Sam och höjde rösten,” om diakonen
vet om någon bor i Denchgården nu?"

”Ingen bodde der sist jag var der,” svarade morfar.

”Ja, nu är det så, att folk vill påstå att det spökar der.”

"Spökar!” sade miss Rossiter leende, ”ja visst spökar
det der som i alla andra gamla hus. Det spökar öfverallt,
om man bara visste af det.”

”Men der här är nu riktiga spöken," sade Sam. "Jag
talade vid ett par bekanta härom dagen, och de sade båda
två att de sett underliga saker derborta — det var en
karl...”

"Med hufvudet under armen," föreslog Bill.

"Nej, en karl i en lång röd kappa, sådan, som sir
Harry Frankland brukade nyttja."

"Stackars sir Harry!” sade miss Rossiter, "spökar nu
också han!”

"Kände ni honom?” frågade moster Lois.

”Jag träffade honom ett par gånger hos guvernören i
Boston. Lady Lothrop kände lady Frankland mycket väl.”

"Nå, Sam, hur var det med spökena?" sade Bill.

"Åh, just ingenting. Det var bara härom qvällen, jag
gick deu vägen, och jag tänkte jag kunde så gerna se mig
om litet. Och så sannt jag lefver, såg jag icke rök stiga
upp ur skorstenen.”

"Jag vet mig aldrig ha hört att spöken bruka göra
upp eld,” sade Bill. "Nå, Sam, ni gick väl in?”

”Nej, se, jag hade så ondt om tid. Men jag talte vid
grannarne och de hade allihop sett något. Efter livad jag
kan förstå skall en liten gosse ha blifvit mördad der och
kastad i brunnen, och han skall gå igen. Och för somliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:39:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/1/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free