Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men andra gangen knackade miss Asphyxia med
fingerborgen ganska hårdt på dot lockiga hufvudet och sade: ”var
bara flitig, nu.” Barnet började gråta, men derpå gjorde
uppfostrarinnan snart slut, genom att framtaga ett dugtigt
björkris, som hon skakade, med orden; "tyst på minuten,
eljest får du stryk.” Och barnet var så viss på att detta
skulle ske, att hon sväljde sin sorg och sydde så fort som
hon kunde röra sina små fingrar.
Så snart aftonmåltiden var förbi, grep miss Asphyxia
åter sitt offer, förde henne till bagarstugan, till en stor
vattenbalja och företog sig att kläda af henne, för att tvätta
henne.
”Jag skall till en början åtminstone riktigt skura dig
ren,” sade miss Asphyxia, och i sjelfva verket kunde väl
ingenting bättre än detta ord beteckna hennes företag. Det
stackars barnet öfversvämmades med vatten i ögon, öron
och näsa, medan de knotiga händerna gnedo och torkade,
drogo i hennes armar, vände öronen ut och in och öste
vatten öfver henne med oblidkelig snabbhet. Ingen kan
tänka sig den tortyr, som en dylik gammaldags tvagning
medförde, och som gjorde lördagsaftnarna till en skräck
och fasa för barnen i hvarje välordnadt hushåll. Men den
lilla martyren i fråga var så öfvertygad om miss Asphyxias
oinskränkta makt, att hon uthärdade allt under endast
några få djupa konvulsiviska suckar och ett ohörbart: ”0, så
rysligt!”
Sedan tvagningen var utförd, kläddes barnet i en grof,
hemväfd nattdrägt, en handduk knöts om hennes hals, och
miss Asphyxia, tog en sax för att klippa af de långa
lockarna. Snipp, snipp, ljöd den olycksdigra saxen och ned
på handduken föllo de glänsande lockarne, fordom en
moders stolthet, tills det lilla hufvudet var alldeles befriadt
derifrån. Derpå skakade miss Asphyxia en kamferflaska,
gned in det kortklippta håret med innehållet deraf och sade
belåten:
”Seså, nu får du inte snufva af det här.”
Nu återstod blott att bränna upp de röfvade lockarna
och när detta var gjordt, samt elden omsorgsfullt afsläckt,
öppnade miss Asphyxia dörren till ett litet sofrum bredvid
köket, och sade: "gå nu strax och lägg dig.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
