Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade alltid för långsamt, togo sig alltid för lång
middagshvila; vid hvarje köp sökte man bedraga henne; hennes
häst, kor och grisar — hela hennes omgifning — var
färdig att vid minsta brist pä vaksamhet kasta sig in på alla
tänkbara olofliga vägar och stigar; och derföre, så att säga,
sof hon i full rustning och tillbragte sitt lif nästan som en
skildtvakt på sin post.
Då hon tog ett ”fosterbarn” var det med ögonen
öppna för det faktum, att ett barn var en varelse, som alltid
ville leka, och att alla hennes planer och beräkningar
skulle gå ut på att afhålla det från att leka. Derföre
förklarade hon också på förhand att om hon skulle ”taga”
flickan, så skulle gossen på inga vilkor få helsa på henne,
tyjion ”hade göra nog ändå utan att bchöfva springa och
se efter en odygdig pojke,” tillade hon, och hennes bror
lofvade att han nog skulle "hålla pojken kort.”
Icke gjorde lilla Tiny stor skada på middagsmaten i
dag. Vid bordet sutto två stora, bredaxlade karlar, som
stirrade på henne med stora, runda ögon, alldeles,
likaJoxar-nes; och fast miss Asphyxia kastado fram på bordek för
henne både maispudding, stekt fläsk och potatis, åt hon
dock ej mer än en fågel.
När måltiden var slut, blefvo tallrikar,’ knifvar och
skedar i en blink rengjorda och undansatta, och det dröjde
ej många ögonblick förrän köket var så ordentligt
afstä-dadt, som om alldeles ingenting blifvit företaget der. Det
var nästan som ett underverk, tyckte barnet.
Härefter framtog miss Asphyxia sax, nål och tråd, samt
framdrog ur en skrubb en stor rulle af groft, hemväfdt blått
ylletyg,‘”hvaraf hon genast begynte tillklippa en klädning
åt ”fosterbarnet.” Då detta arbete på en liten stund var
undangjordt, framtogs en oblekt handduk, som skulle fållas,
och som miss Asphyxia satte i flickans hand med orden:
”Se der, var flitig nu,” medan hon sjelf med stor raskhet
och beslutsamhet började arbeta på den förutnämnda
Madningen.
Barnet lade en eller två gånger ned sin handduk för
att se på kycklingarne, som gingo på gården, eller höra på
qvittrandet af en fågel, som flög förbi. Första gången såg
miss Asphyxia blott strängt på henne och sade: ”nå, nå!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
