Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antingen det nu var det upplifvande i att hafva
till-bragt en hel dag i fria luften eller om soppan verkligen
var af yppersta sort, är svårt att afgöra; visst är att
barnen tyckte sig aldrig hafva smakat något bättre. Tiny i
synnerhet, blef så lustig och lifvad, att hon oupphörligt
skrattade, hvarpå de unga vildarne också, för sällskaps skull,
började skratta, hvilket åter förmådde alla valparna att börja
skälla på en gång, så att barnen måste skratta ändå mera,
och ett muntrare sällskap och en bättre måltid torde man
på det hela få söka efter.
Då solen gått ned och barnen blifvit tillräckligt trötta
af skratt och lekar, bredde den gamla indianskan en fäll
på marken, innanför tältdörren, der Tiny belåtet lade sig
till hvila mellan Harry och en af valparna, som hon fattat
särdeles tillgifvenhet för. Harry knäböjde utanför tältet,
för att läsa sina böner; indianqvinnan lyssnade med
hopknäppta händer och mycken andakt, och då han slutat, sade
hon: ”Jag också läsa böner; jag mycket älska Jesus.”
En mild glans spred sig vid dessa ord öfver det grofva
ansigtet och gossen kände sig tröstad och uppbyggd deraf,
samt somnade trygg i den främmande qvinnans tält.
”Harry,” sade Tiny afgörande, ”här skola vi bo. Det
är så roligt att leka med hundarna, och den gamla qvinnan
är god emot oss."
"Vi få se, Tiny,” sade den lilla förnuftiga Harry.
FEMTONDE KAPITLET.
Det öde slottet.
Ack! morgondagen grydde kall och regnig. Blåsten
ref upp tältduken och regnet släckte ut elden, och livad som
var värre ändå, en elak, halfrusig gammal indian kom hem,
slog och misshandlade hustrun och skrämde barnen och
hundvalparna ut i småskogen.
Den stackars hustrun tog allt detta mycket tålmodigt
och tycktes ej tänka på annat, än att kunna skydda
barnen för den misshandling hon sjelf ansåg såsom hörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
