Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Är det der, som det spökar?" liviskade jag till Sam.
"Ja, det är det liuset der man påstår att det spökar,
men det är bäst att inte tro på sådant der," sado Sam i
faderlig ton, ocli blinkade åt onkel Eliakim, fullkomligt
glömsk af do liemska historier han ett par aftnar förut
berättat om det öde slottet.
"Men ni sade att de sett en man der i en lång röd
kappa, och den gossen, som de kastade i brunnen och en
hvitklädd fru.”
"Bevare oss, så goda öron, fast de äro små!” sade
Sam och slog ihop händerna. "Jag tänkte inte ni hörde på
det der, Horace, och ni skall ej tänka derpå. Det finns
inte några spöken nu för tiden.”
"Får jag följa med och se slottet,” sade jag bedjande
till onkel Flyg.
"Ja, ja, det skall du visst få, gosse, men då skall du
vara tidigt på benen. Jag vill ge mig af klockan sex.”
”En sak så god som två, moder," sade moster Lois;
"jag vill veta om ni tänker göra ert hus till en asyl för
alla tiggare och vilsekomna barn från andra socknar? skola
vi behålla dessa barn, eller vill ni skicka dem tillbaka dit
hvarifrån de kommit?”
"Tillbaka till gamle Karg och hans syster?" sade
mormor. "Jag skulle vilja se mig sjelf göra något sådant.”
"Nåväl, då, skola vi underhålla dom?” sade moster Lois.
"Jag vill gerna veta hvad detta skall bli af, till slut.”
"Vi få se,” menade mormor. ”Det åligger oss att göra
det goda vi kunna. Vi skola icke meja åkerrenarne på våra
fält eller taga frukten af alla våra oliveträd, utan lemna
dem åt de fattiga, åt enkor och fadcrlösa, säger skriften.”
"Jag skulle tro att våra oliver snart äro afplockade,
och våra åkrar mejade med renar och allt,” sade Lois,
"och jag kan ej inse hvad vi ha att göra med
fattighusbarnen från Needmore."
Moster Lois var visserligen första krigförande makt i
vår lilla krets, och vann som oftast också seger. Men i
alla frågor som denna, var det mormor som rådde, och
öfver-enskom slutligen att följande morgon uppsöka flyktingarne
och föra dem till oss.
Då saken sålunda var afgjord, slog sig Sam åter ned
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
