Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nå, nu hoppas ja g vi ändteligen äro på väg," sade
Sam Lawson, "och nir Sheril, ni kan så gerna taga den
rätta som den orätta vägen, strax från början, för
derige-nom sparar man allt lite tid. Det är vackert väder i dag,
förstås, och män kan med glädje färdas hvart som helst;
men när man skall till ett ställe, så tycker man, att man
just som vill komma dit, också."
”Godt, godt, godt," sade onkel Flyg, "äro vi inte på
rätt väg nu, då?”
"Jo, än så länge; men när vi komma ned på slätten,
skall ni taga af första väg till venster som leder till
skogen, ocli det är så godt att veta det först, som sist.”
"Mycken tack, kära Säm. Jag hade verkligen inte just
tänkt på hvilken väg vi skulle taga.”
"Tänkte nog det,” sade Sam med mycket lugn, "så det
var nog bäst att jag var med. Bevare oss! Det finnes inte
väg eller stig häromkring Oldtown, som jag inte trampat
många gånger om. Jag tror jag skulle hitta fram här,
midt \ kolsvarta natten. Jake Marshall och jag, vi ha
vandrat omkring i den här skogen flera gånger än någon
räkna kan. Det är allt roligt att gå i skogen en vacker,
klar dag, som i dag. Der är så stilla och tyst, ser ni,
och man hör hur kastanjerna och valnötterna falla till
marken. Jäke och jag voro uppe hos mor Peters förra hösten,
och ruskade ned nötter och vi fingo en dryg tunna
valnötter för besväret. Jag brukade knäppa dem åt
småttingar-ne derhemma, om qvällarna i vintras, när Hepsy unnade
dem vara uppe. Men hon vill alltid köra dem i säng så
tidigt, och då blir det så ledsamt se’n,” sade Sam och drog
en djup suck vid tanken på sin äktenskapliga sällhet.
”Har ni någonsin varit frammo vid Denchgården?”
frågade onkel.
"Nej, inte precist; men Jake, han har varit der, och
varit inne i slottet med. Det var en, som hette Abiah
Smith, som brukade hjelpa till med hvarjelianda der, hos
det folket, som kom dit, sedan lady Frankland reste till
England, och en gång när alla voro borta, visade han Jake
alla rummen. Och Abiah sade att när sir Harry bodde
der, så var der ett rum, som alltid var stängdt och
ditingen fick gå, och der hängde den stora röda kappan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
