Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
testamenten, och afgör alla tvister. Slutligen ha vi också
presten, som tillhör den nya tidens män. Han och jag
hafva svurit hvarandra vänskap; lian är min Fidus
Aclia-tes. Hans trädgård gränsar till min, och när han gräfver
upp sitt kornland, så gräfver jag mitt, och så komma vi
oss i tal. Här vi bli ifriga, hoppar jag öfver staketet och
gräfver i hans trädgård, eller kommer han till mig. Yi
täfla om hvem som mod största skicklighet skall kunna lura
vår moder naturen, och förmå meloner och gurkor att växa
der det aldrig varit hennes mening att de skulle finnas.
I år är det jag som vinner, men jag ser tydligt att pastorn
tänker hämna sig när majsen blifvit skördad. En afton i
veckan egna vi åt tidningsläsning och afgörandct af
fäderneslandets affärer. En gång i månaden få vi utländska
tidningar och nyheter från Europa, och då ha vi mycket
att göra. Yi gå igenom hvarje lands affärer särskildt, och
ordna dem för en hel månad. I allmänhet komma vi väl
öfverens, men stundom kämpa vi också tappert för våra
olika åsigter. Pastorn är lustig och munter på sitt eget
vis, och i allmänhet sluta våra tvister med ett hjertligt
skratt.
Såsom själasörjare betraktad, är han egentligen blott
en rask, skarpsinnig, allvarlig, hjertlig man, som utan
tvekan fyller sin pligt mot andra män. Han är i många fall
”enfaldig som en dufva,” men saknar dock icke en viss
praktisk klokhet så i andliga som verldsliga ting. Hans
lön är ungefär tvåhundrafemtio dollars, jemte ved.
Landt-folket häromkring betrakta honom som vältrande i
öfver-flöd, och jag måste säga att huru enkelt allt är anordnadt
i prestgården, så blir man icke ofta påmint om att pastorn
är en fattig man. Den, hvars dagliga arbete är i sig sjelf
en glädje, behöfver ej önska sig rikedomar: så säger jag
till mig sjelf om min skola och till honom om hans
församling. Han tager syndares omvändelse från den praktiska
sidan, såsom något som skall göras och göras genast. Han
predikar på berg och kullar, i grottor och dalar och små
skolhus i hela trakten, och jägtar sina syndare så nitiskt,
att do minnsann oj hinna somna i synden. De hederliga
landtmännen häromkring, som gerna skulle vilja tjena både
Gudi och Mammon, veta ej rätt livad de skola taga sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
