Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostons förnämsta familjer, men som bland sina
naturgåf-vor dock alls icke räknade skönhet. Miss Mehetabel var
hennes enda dotter. Pastorn sades hafva varit en af de
vackraste karlar på sin tid. Men naturen, med sitt vanliga
egensinne i dylika fall, gjorde miss Mehetabel till ett
fullkomligt porträtt af modren, med tillägg af de få mindre
behagliga drag som funnos hos fadren. Hennes broder
Jonathan, närmast henne i ålder, son af en andra och
vackrare hustru, var på utseendets vägnar vida lyckligare lottad
ehuru ej att jemföra med hans far. Slutligen, på sin
ålderdom, efter ett långvarigt enklingsstånd, begick pastor
Rossiter samma dårskap, som många andra män vid hans
ålder, den att gifta sig med en qvinna, yngre än hans
äldsta dotter. Hon var en vacker, liflig, retlig och känslig
varelse, som hennes fula styfdotter, ej mindre än mannen,
smekte och skämde bort, som om hon varit ett barn. Hon
gaf lifvet åt två barn, en son vid namn Theodor och en
dotter, Emily, och dog snart efter den senares födelse.
Alla barnen hade af fadren ärft ett melankoliskt
temperament, men hos de sista båda förenade sig ovanlig
skönhet och ännu ovanligare själsgåfvor med en så underbart
känslig och trotsig natur, att man ej under dåvarande
förhållanden kunde hoppas på särdeles stor lycka och glädje
i lifvet för dem.
Theodors akademiska bana var lysande, men han
antingen kunde icke, eller ville icke egna sig åt något af de
antagna sätt att förvärfva sitt bröd, som en ung man
måste finna sig uti, om han vill lefva och komina fram bland
andra menniskor. Han var kinkig och missnöjd med allt;
allt i lifvet sårade och plågade honom; han kunde eller ville
icke företaga något som andra menniskor kallade förnuftigt,
och för att döfva den känsla af smärta hans hlotta tillvaro
tycktes honom medföra, hängaf han sig åt bruket af opium,
som förstörde han helsa och påskyndade hans död.
Miss Mehetabel Rossiter var alltid för mig ett
intressant studium. Ovanligt ful som hon var, gammal och
skrynklig och fattig, var hon dock af hela vår
umgängeskrets högt aktad, att icke säga vördad. Hon var dessutom
nära bekant och beslägtad med några af de förnämsta
familjerna i Boston. Det intresse man kände för henne, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
