Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i en framtid skall uppväxa, och huru stor del man kan hafva
i att bestämma denna framtid?”
"Gamle pastor Moore brukade hålla de bästa
predikningar öfver uppfostran som jag någonsin hört,” sade moster
Lois. ”Han påstod att man skulle börja från början, och
bryta barnets vilja — dorförutan kan man ingenting göra.
Jag mins att ban gaf lilla Titus, sin äldsta son, den ena
risbastun efter don andra, en hel dag, för att få honom
att taga upp en näsduk från golfvet."
Här afbröts det uppbyggliga samtalet af ett häftigt
utrop i skafferiet, som visade att mormor lyssnade till livad
som sades, och allt utom gillade det.
”Sådant struntprat!” utbrast bon.
”Och lyckades han verkligen att bryta barnets vilja
med denna bestraffning?” sade miss Eossiter tankfullt.
”Nej, det gjorde han icke. Fru Moore sade mig att
det beböfdes tjugu eller trettio dylika dagar, för att helt
och hållet kufva honom; men fadren var ihärdig och
slutligen rådde han — åtminstone såvidt, att gossen alltid
aktade sig när fadren var inne.”
"Sådant struntprat!” ljöd det från skafferiet i ännu högre
och skarpare ton.
”Fru Badger tyckes ej dela edra åsigter,” sade miss
Eossiter.
”Ali, min mor? Det gör hon visst icke; hon har sina
egna meningar om allting och vill aldrig höra ett
förnuftigt ord.”
”Se så, Lois, nu är det nog,” sade mormor. ”Jag har
ännu aldrig sett någon gammal flicka, som inte trodde att
hon fullkomligt förstod att uppfostra barn. Jag skulle
önska du kunde ha försökt med dig sjelf, när du var liten.
Om jag skulle brutit din vilja, hade jag fått brutit dig
helt och hållet, ty din vilja råkar vara det mesta af din
personlighet. Då du inte lydde mig, gaf jag dig en smäll
och tog sjelf upp det du kastat på golfvet, och då du ej
ville gå dit jag sade, tog jag dig i armen och bar dig dit.
Det var mitt uppfostringssätt. Jag lät din vilja sköta sig
sjelf. Jag såg att Gud gifvit dig en duktigt stark sådan
och trodde att han kunde bryta den sjelf, när tiden var
inne, hvilket den ännu icke är, kan jag se."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
