Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enda ord, utan att man talar dig till först. Små gossar
skall man se, aldrig höra. Och kom ihåg att du ej rör
vid någonting af hvad du ser. Det är en stor godhet af
hennes nåd att taga er med och ni måste försöka att göra
henne så litet besvär som möjligt.”
Jag beslöt inom mig att reducera mig sjelf till ett
intet, att vara ingen och ingenstädes, om jag blott
derige-non kunde undgå att vara till besvär.
”Hvad Harry angår, så är han alltid en snäll och söt
gosse, rör aldrig vid något och glömmer aldrig att torka
af sina skor,” fortfor moster Lois. ”Jag är viss på att han
kommer att uppföra sig väl.”
Min mor rodnade lätt vid donna ohöljda partiskhet för
Harry, men stod för mycket under moster Lois’ välde för
att våga yttra ett ord.
”Hå, bevara mig väl, hur står det till här, fru
Bad-ger?” sade Sam Lawson och klef in genom köksdörren. ”Jag
såg att det lyste i fönstret, och så tänkte jag det var bäst
att gå in och höra huru det var med herr diakonen. Jag
har varit hos miss Bossiter, och Polly talte om att barnen
skola resa till Boston i morgon. Tiny, hon far omkring
som en eldfluga och är alldeles yr i hufvudet, och Polly stod
och strök hennes hvita förkläden, för att hon skulle bli
riktigt fin. Polly, hon säger att det är bara hedniskt prål
med den här påskhelgen, men hon är belåten med att
barnen få roa sig litet, i alla fall.”
Och Sam slog sig ned på sin vanliga plats framför
hrasan, bredvid svarte Cesar, och Harry och jag ställde oss
bredvid honom.
”Nå, gossar, nu komma ni riktigt bland fint, adeligt
folk. De här Kitterys buro hufvudet högt före kriget, må
ni tro, och de lyckades med näbbar och klor hålla qvar
hvad de hade, och det som är förbi, är glömdt nu. Men
jag tror inte att de gå ut mycket, eller ha stora sällskaper.
Gamla fru Kittery har aldrig varit sig lik sedan hennes son
stupade vid Delaware.”
”Och i strid för en orättvis sak — stackars moder!”
sade mormor. ”Nå, han handlade förmodligen efter bästa
förstånd, och trodde sig ha rätt."
”Ja, ja," sade Sam, ”det behöfs många sorters folk för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
