Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mrs Margery och bestod förnämligast af noggranna
beskrif-ningar på hvar och huru hon inpackat sin frus
söndags-mössa och sammetsklädning. Mrs Margery tycktes anse att
en söndagsmössa, tillhörande den sanna kyrkans enda stöd
i Oldtowns hedniska och i mörker vandrande församling,
var ett ämne som icke fick tanklöst eller oöfverlagdt
behandlas; och derföre berättade hon ytterst omständligt
hu-ruledes hon först ämnat packa ned den, som den var —
huru hon sedan ändrat tanke, tagit af bandrosetten och
packat den i en liten ask för sig sjelf — huru svårt det
var att lägga ihop sammetsklädningen — huru hon först
lagt den öfverst i kappsäcken, men slutligen bestämt sig
för att lägga den svarta lystrinklädningen ofvanpå, efter
den var så mycket lättare, etc., etc., etc.
Lady Lothrop var så van vid dessa monologer, att det
är tvifvel underkastadt’ huruvida hon hörde ett enda ord
deraf. Men stackars Tiny, som kände inom sitt hufvud
röra sig en massa tankar, framkallade af de många olika
föremål vi foro förbi, och som obeskrifligt längtade att få
förvandla dessa tankar i ord, vred sig oroligt hit och dit
och gaf slutligen sina känslor luft i en djup suck.
”Hvad felas dig, min lilla vän?” sade lady Lothrop.
”Åh! Ack! Jag önskade bara att jag kunde få komma
i kyrkan.”
”Ja, du får gå dit i morgon, min lilla.”
”Jag ville så gerna gå dit just nu för att få bedja
bara en bön.”
”Hvilken då, lilla vän?"
”Jag ville bara bedja: O Herre, upplåt min mun!’’
sade Tiny med stor andakt.
Lady Lothrop smålog med en min af oskyldig
förundran och kammarfrun blinkade småslugt åt henne, öfver
det lilla lockiga hufvudet.
”Jag är så trött af att sitta så här tyst,” sade Tiny
med ett rörande uttryck i rösten, "men jag lofvade miss
Kossiter att inte tala utan att jag blef tilltalad.”
”Ah, mitt söta barn, du får gerna tala så mycket du
vill,” sade lady Lothrop. ”Det stör mig inte alls. Tala
du om^ allt hvad som roar dig.”
”Ah, tusen tack!” sade Tiny och liksom en brokig fjä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
