Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes nåd icke tillät det, så var teet ej heller färdigt och
att för öfrigt allting i skapelsen var serveradt eller icke
serveradt, allt efter som hennes nåds tillåtelse kunde
utverkas — detta var för oss barn en alldeles ny lexa i
höf-lighet.
”Säg till lady Widgery att teet är serveradt,” sade
miss Deborah med ljudelig stämma. ”Säg att vi vänta tills
det faller hennes nåd lägligt.”
Den ödmjuka tjenarinnan neg återigen och stängde
dörren med vördnadsfull bäfvan. Intrycket af det hela var
mycket högtidligt; vi voro djupt gripna: vi skulle få se
baronettens fru.
Lady Widgery var den flydda aristokratiska tidens
”sommarens sista ros”. Lady Lothrops titel gafs henne blott af
artighet, emedan hon var född fröken, men sir Thomas i
lifstiden var en verklig baronett, af gammal adel, och då
i Amerika ej mer komme att finnas dylika lysande titlar,
kan man veta med hvilken ömhet de gamla trogna
familjerna omfattade denna sista återstod deraf.
Dörren öppnades snart åter för ett knyte af svart
siden, hvarur framtittade ett blekt, fint ansigte. Yidare
syntes glansen af ett par skarpa, svarta ögon och en fin, hvit
hand med en diamantring på. Dessa voro de item, hvaraf
lady Widgery för våra barnsliga ögon syntes bestå.
För att icke läsaren må fatta några falska
förhoppningar om denna nya personlighet, vill jag så godt först
som sist upplysa, att dessa item voro ungefär allt hvad som
fanns af lady Widgery. Här förekom ett af de fall då
naturen tager fatt på en ganska tarflig och alldaglig själ och
sätter den i ett fodral, som ser mycket själfullt och
tänkande ut. Alltifrån hennes ungdomsdagar hade lady
Wid-gerys förnämsta behag bestått deri, att hon såg ut att vara
mycket mer än hon var. Hennes ögon voro klara och
blixtrande och hade en vana att betrakta allting med en skarp
och genomträngande blick, som om hon tänkte på hvad
hon såg, hvilket hon aldrig gjorde. Stundom voro dessa
ögon ömma och bedjande och ledde hennes förvillade
till-bedjare på den tanken, att hennes hjerta smälte af känslor,
som hon aldrig ens drömde om. Ännu, på äldre dagar var
hon vacker och elegant, såg klok och skarpsinnig och ove-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
