Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Inga rebeller tålda på detta område,” sade hon.
”På min ära, kusin, ni glömmer att fred blifvit
sluten,” sade han och kastade sig vårdslöst i en stol.
”Fred! Icke här i huset. Jag har icke kapitulerat,
som lord Cornwallis,” sade miss Debby, "och jag anser er,
som min fiende.”
”Ja, Debby, mon vi skola älska våra ovänner,” sade
den gamla frun i bedjande ton.
”Det skola vi visst,” svarade öfversten hastigt, ”och jag
har kommit till Boston endast och allenast för att följa
med i kyrkan i morgon.”
”Det är rätt min gosse,” sade hans tant; "jag visste
nog att du till slut skulle komma på den rätta vägen."
"Åh, det är godt hopp om mig,” sade han; ”om bara
det älskvärdare könet vill ihågkomma sin mission att vara
våra skyddande englar, så tror jag nog att jag blir salig
till sist.”
”Ni menar att ni skall möta vackra Lizzie Cabot i
kyrkan i morgon,” inföll miss Debby; ”det är väl all den
religion ni har."
"Min religion är skönhetens, hulda kusin,” sade han.
"Om jag hade haft den äran att vara en af apostlarna, skulle
jag lagat att åtminstone en af våra högst aktningsvärda
trosartiklar hade innehållit något derom.”
”Ellery Davenport, ni är en gudsbespottare.”
"Hvem? Jag? För det jag tror på skönheten? Hvad
är godhet annat än skönhet? Och hvad är synden annat
än dålig smak?” sade Ellery med ett obeskrifligt gäckande
uttryck i sina strålande, mörkblå ögon.
Jag, som alltid var ytterst känslig för intryck och som
alltid fann mig starkt påverkad af andras moraliska sfer,
kände i denna mans närvaro en plågsam inre strid —
kände mig ömsom tilldragen, ömsom bortstött af hans
väsen, ungefär som man skulle känna sig till mods vid att
närma sig ett skönt, men farligt djur. Hans ovanliga
qvick-het och behag väckte hos mig en obestämd antagonism,
nära slägt med vedervilja, och dock, liksom af något slags
förtrollning drifven dertill, kunde jag ej taga mina ögon
ifrån honom och lyssnade ifrigt till allt livad han sade.
Med den snabba insigt i menniskonaturen som satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
