- Project Runeberg -  Småstadslif. Amerikansk sedemålning / Del 2 /
55

(1871) Author: Harriet Beecher Stowe Translator: Mathilda Langlet
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oemotsäglig auktoritet. Jag längtade efter ett synligt,
förnimbart meddelande från Gud; jag längtade att få skåda
den eviga skönheten, att höra en vänlig röst ur den eviga
tystnaden. Oaktadt alla olika meningar i dogmatiskt afseonde,
kunde jag tydligen se att det fanns två slags monniskor i
verlden — de, som hade funnit Gud och som kände honom
såsom en lefvande makt i sin själ, och de som icke hade
funnit honom; och denna för mig obekanta erfarenhet var
hvad jag sökte.

Sådana voro vi tre barn, då Harry och jag voro i
vårt nittonde och Tiny i sitt femtonde år. Och just vid
denna tid hölls bland de höga vederbörande, som styrde våra
öden, en rådplägning om hvad man skulle företaga med de
båda, som hittills växt upp tillsammans.

Om du, käre läsare, uppmärksamt studerat gamla och
nya historien, har du troligen märkt att det funnits och
finnes i verlden qvinnor, som hvar de än må vara, alltid
och oeftergifligt, blifva första och sista orsaken till allt hvad
som händer och sker. Hvar och en vet till exempel, att
den sköna Helena var orsaken till Trojanska kriget, och
att vi utan henne icko haft någon Homer. I Frankrike
var, på sin tid, madame Récamier orsak nog till nästan allt
hvad som skedde i detta land, Och dock kan man ej
finna att madame Bécamier egde några utomordentliga
gåf-vor, om icke den främsta af alla, den att förtjusa hvar och
en som kom i hennes väg. Detta exempel är vida
beryk-tadt, derföre att tjusningskraften verkade på utmärkta män,
i vidsträckt krets och under en högst intressant historisk
period. Men det blott individualiserar ett slags egenskap,
som i allmänhet taladt är egendomlig för qvinnan, men
som dock stundom eges af män — den att kunna förtjusa
och beherrska hvar och en med hvilken man kommer i
beröring.

Tiny var nu nära nog fullväxt; hon befann sig just
i denna förtjusando period, då flickan ännu bibehåller alla
barndomens privilegier och dess behagfulla frihet i rörelser
och handling, omskimrad af ett slags hemlighetsfull
mor-gonrodnad af qvinnlighetens gryende dag, och allting tydde
på att hon skulle blifva en af dessa herrskande qvinnor.
Kan någon analysera den tjusningskraft dessa qvinnor ega?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shbsmastad/2/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free