Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taga bort. I natt, medan vi stått här och talat med
livar-andra, har jag med en underlig känsla, full af samvetsagg,
tänkt på honom. Det har varit en förnimmelse, som om en
god engel bad för honom hos mig och försökte förmå mig
att älska och förlåta honom. Jag skall troligen aldrig
återse honom förrän i ett annat lif, och då kanske finner
jag att hennes böner manat godt för honom.”
Klockan var öfver tolf när vi kommo hem. Harry
fann på sitt bord ett stort försegladt paket från England.
Han bröt det och fann deri först ett bref från sin far, sir
Harry Percival. Brefvet lydde som följer:
”Min son Harry. Jag har många gånger förut ämnat
skrifva till dig, ty jag har genom mr Davenport hört
mycket godt om dig; men, för att säga sanningen, har det
varit mig motbjudande att skrifva. Jag handlade icke rätt
hvarken mot din mor eller mot dig och din syster, hvilket
jag nu öppet erkänner. Hon var icke jemnbördig med mig,
men dock för god för mig. Jag öfvergaf och lemnade
henne i Amerika, odjur som jag var, och Gud har straffat
mig derför.
Då jag kom hem, äktade jag den qvinna min far
utsett åt mig, och beslöt att hejda mig på lastens bana och
lefva stilla och anständigt. Men ingenting gick mig väl
i hand. Mina barn dogo, det ena efter det andra. Min
äldsta gosse lefde tills han blef sju år, men han var alltid
ytterligt svag, och nu är också han död, och du är
arfta-gare till titeln och godsen. Jag tänker nu mycket på att
jag är en gammal syndare och stadd på en ond väg.
Gikten har slagit sig i min mage och doktorn tror ej att jag
skall hålla ut länge. Jag har gjort mitt testamente;
flickan har fått livad hon kan dchöfva och det öfriga är
naturligtvis ditt. Jag skulle önska du ville komma öfver och
helsa på mig, stackars gamle syndare, innan jag dör. Det
är minsann icke så roligt att sitta ensam här, och de säga
att jag är fördömt elak och kinkig. Jag tror det nog, men
om du hade lust att komma, skulle jag bjuda till att vara
bättre och sålunda i någon mån försona hvad som nu är
omöjligt att återkalla. Din fader
Harry Percival.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
