Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
etc. Jag återigen — du får ursäkta mig, bästa Claire —
men jag är poet bara när jag skriver vers–—
Claire hade ett skarpt svar på tungan men hejdade sig.
Hon såg en stund tyst ut över sjön. Så sade hon:
— Du är dock nu en fri man–-
Han såg på henne frän sidan, alltjämt med de kupiga
ögonlocken till hälften sänkta över de vackra, högmodiga
ögonen.
— Hur menar du, min bästa Claire?
— Du är ju skild ifrån din hustru–—
— Alldeles riktigt. Lady Byron har kommit till
insikt om att hon är alldeles för dygdig för att kunna vara
förenad med en i moraliskt hänseende så lågt stående
individ som jag. Men jag fattar inte riktigt vad denna lilla
omständighet har att göra med temat för vårt nuvarande
samtal.
Claires hjärta klappade hårt, men hon var besluten
att säga det.
— Det finns snart icke något hinder för dig att gifta dig
med mig och sålunda legitimera det barn jag skall föda.
Jag har inga fördomar, det har jag sagt dig, men ändå
— för barnets skull–-
Han kastade huvudet bakut med ett plötsligt och
högljutt skratt.
— Jaså, min lilla Claire, du har haft små planer på
att bli lady Byron! Men jag ber dig för din egen skull:
slå alla sådana små tankar ur hågen! Jag kan försäkra
dig, att jag icke har minsta tanke på att än en gång
påtaga mig det äktenskapliga oket, och om jag tänkte därpå,
skulle jag verkligen inte hämta min brud från Skinner
Street–—
Claires mörka ansikte var helt blekt. I den stunden
kände hon inför sin forna idol intet annat än ett dovt hat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
