Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon snyftade så övergivet som ett barn.
Blek av vrede lyssnade Shelley till hennes berättelse.
Han hade nog varit utsatt för sådant, han med. Men
ett tusen gånger värre nidingsdåd var det att sålunda
förolämpa en värnlös kvinna. Och vilka voro de som gjorde
det? Folk som själva hade varjehanda lättsinniga
äventyr. Eller ock sådana som lugnt tolererade sådant hos
sina umgängesvänner, bara det till en viss grad gick i
smyg. Då gjorde det ingenting — om också nästan hela
världen hade reda därpå. Men att handla öppet, modigt,
att utsätta sig för följderna av sin handling — det tålde
världen ej.
— Gråt inte, Mary! Gråt inte, älskade! Du skall
inte mer behöva lida detta. Vi ska bege oss bort — långt
bort från detta land av hycklare och idioter — bort till
den soliga södern.
Marys ansikte ljusnade. Tårarna upphörde att strömma.
— Ska vi resa till Italien? O tänk! Hur snart ska vi
resa?
— Så snart Claire och Allegra blir i stånd att företaga
en resa.
Claire, ja visst! Marys ansikte mulnade hastigt. Ja,
det förstås, man kunde ju inte lämna Claire ensam med
sin baby. Men ack, att hon aldrig, aldrig skulle få rå om
sin make ensam!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
