Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan Gustaf Adolf återkommit till Stockholm, ägnade han den nya stadens anläggning
sin omsorg, kort innan han afreste till Liffland för det polska kriget, och utfärdade d. 29
juni 1621 en skrifvelse, som utgjorde en »confirmation» af riksrådens och »Cammerrådens»
nyss anförda skrifvelse, och som ordnade den ännu knappt anlagda stadens inre och yttre
förhållanden, icke till förglömmandes donation af behöflig jord.
Ur konungens bref meddela vi såsom bevis på den välvilliga ton, som på denna tid
rådde emellan härskare och undersåtar några utdrag, hämtade ur 1621 års riksregistratur,
där skrifvelsen upptages under rubrik:
Tillstånd för någre Embetzmän* i Mark och Win häredh att begynna
en ny stadh eller köping. Af Stockholm den 29 Junij Åhr 1621.
Wij Gustaf Adolph. Göre wetterligit, huruledes någre wåre vndersåther vthur Mark och Win häredh
i Westergötlandh hafwe sigh för oss vti vnderdånighet angifwidt, att effter de alltijdh wahne waridh
hafwe i rijkedh af och till medh deres waror, som är Lärift, träkärill och Smide till att fardas och dedh
utprånga och sådant dem för Handels Ordinantien och Städernas förfangh skull icke längre kan
effter-låthes, att de då nu sigh wele vthi Winheredh nedsettia och wedh Torpa kyrkia en stadh af nyo
begynna att byggia, — —–––––––––––––-— —–––––––––––––––––––––
»Sådant deres vpsåth hafwe vij oss nådeligen låtedt behaga, Äre och icke obenägne dem med torfftige
priuilegia till att begåfva; Men så hafver dedh icke för andre Rijksens sakers förrättande, som vij
medh belastade äre, för denne gångh så fullkombligen skee som dedh sigh borde, vthan gifwe dem
härmed nu i förstone och till widere Confirmation machtt och tillstånd, att de Stadz Lagh och rätt
nyttja och bruka måge, Borgemestare sampt flere Stadz Embeter efter tarfvan tillsättia och förordna
— — — — dock handelss Ordinantien altijdh oforkränkt efter som dedh framdeles vthi sielfwe
privi-legierne vttryckligere skall förmähles: Men på dedh de Lijkwäl i medhler tijdh måge hafva tillfälle
att begynna att byggia och visse tompter sin emellan afdehla, såsom och om något wist vtrymme till
stadzens mulbete vara förvissad.»
Dessutom inrymmer det Kongl. Brefvet staden > de half tridie Cronones gårder medh sampt tre
skattegårder belägne där som Staden skal funderes. Och hvad Skatt ägome belangar för dem wele
wij låta gifwa Jord Ägendom fultt wederlagh när de oss framdeles derom besökie och sigh omsedt
hafwe, hwar dedh dem Lägligest kan wara at wedertaga.» — — — — — — — — — — — —
»Dhe skole och för all Stads tunga och på lagor till wår widere förklaring befrijade wara.» — — —
Sålunda var staden »funderad: och till och med donerad, men fick tillsvidare gå under
namnet »Torpa» efter den sockenkyrka, i hvars närhet den anlades. Nils Dal anför
visserligen ur ett af ståthållaren på Älfsborg och landshöfdingen i Västergötland m. m. Nils
Stiernschöld undertecknadt bref af i dec. 1621: »Efter Kongl. Maj:t, min Allernådigste
Konung och Herre, hafver låtit fundera och vpretta en stad, Torpa benämd, i Ween
härad — — —» men Stiernschöld var på platsen redan den 8 maj 1621 — ett för Dal
okändt datum — och utstakade platsen för staden. Får man tro den gamla — äfven af
Dal meddelade — traditionen, skulle ståthållaren vid samma tillfälle då han »afstack»
(= utstakade) stadsplatsen, »stannat på kyrkobacken och med utsträckt finger efterfrågat
namnet» på den i norr liggande bergåsen och vid svaret »Boeråsen: sagt: »så skall ock
staden nämnas.» Detta namn, som stadfästades af konungen genom det den 25 maj 1622
utfärdade privilegiibrefvet och som där skrifves Boer aås, var emellertid underkastadt en
mångfald af skrifarter isynnerhet på 1600-talet. Det äldsta rådstufvusigillet har inskriften
* Embetzmän = handtverkare; ännu i i():de århundradet fanns t. ex. »vällofliga Skomakare-Embetet» och
andra dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
