Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom utvisande den framstående plats Borås redan vid denna tidiga period innehade,
eller åtminstone livilka fordringar regeringen och dess representanter ansågo sig
berättigade att ställa på Borås stad såsom wederlag för de privilegier, hvarmed densamma både
vid grundläggningen och sedermera allt framgent blifvit tillgodosedd. Således vid ett
redan i januari 1629 i samband med riksdagen hållet möte af ombud från samtliga rikets
städer fattades, på konungens framställning, ett beslut af ungefär följande innehåll:
för att stärka Sveriges sjömakt, hvilken ansågs alltför svag att hålla Östersjön fri för
främmande flottor och trygga rikets handel och förbindelser till sjöss, beslöts att
städerna skulle gemensamt bilda ett »skieps Compagni» med ändamål att anskaffa cch
utrusta i6 skepp, som skulle kunna användas såväl »till örlig och fäderneslandets
försvar», som »till städernas egen handel och näring», men då behofvet så fordrade, kunde
tagas i anspråk för Kronans räkning mot månatlig frakt. En i Kammar Arkivet
förvarad handling upplyser, angående de resp. städernas delaktighet i detta »Compagnie»,
att dessa uppdelats i 11 grupper, som utgjordes dels af större städer, som hvar för sig
utrustade fartyg (dessa voro Stockholm med 4, Göteborg med 2 och Norrköping med
x skepp), dels af Sveriges återstående städer, sammanslagna till större eller mindre
grupper, som hvar för sig skulle utrusta ett skepp. Utrymmet tillåter ej att redogöra för
denna föx*delning i sin helhet, utan fästa vi oss här endast vid landskapet
Västergötland, hvars samtliga städer, till ett antal af 11 (Göteborg ej medräknadt), skulle bilda
en grupp, som valt Gatnblelöse (— Gamla Lödöse) till byggeplats för det fartyg de
tillsammans voro ålagda. Att Borås i detta skeppsbyggeribolag påräknades såsom
bidragande med största delen, visas tydligt af 2:ne alldeles samtidiga ur en Magistratens
Copiebok (tillhörig enskild samlare i Borås) hämtade handlingar, den ena daterad 28
januari 1629, då »Sweriges Rijkes Ständer cch Borgerskapp» sammanträdde i
Stockholm för att ombesörja »Krijgzflåtens» bemanning med »förfaredt siöfolk, som skulle
lofvves och tillsäijes H. Kgl. M:tt till tienst», och ur hvilket dokument vi anföra en
lista på Västgötastädernas båtmans-rustning, som var en verklig rotering, alldenstund
båtsmännen skulle åtnjuta skattefrihet, fri bostad på stadens bekostnad (Borås
utkanter voro rikligen försedda med små »båssmansstugor») och 5 daler i »tärepengar» vid
såväl afresa till som hemfärd från Stockholm, dit de alltid skulle kostnadsfritt
befordras, m. fl. fördelar; och framgår äfven häraf att alltid, de drygaste utgifterna tillkommo
Borås stad. Båtsmansrustningslistan för Västergötland har följande utseende:
Gamblelöse 12 man Hioo .* 6 man
Brätte (föregångare till Vänersborg) 12 Fahlekiöping 6 »
Lidkioping I 2 2> Booghesund (nu Ulricehamn) 10 »
Skara I 2 Boorås . 20 »
Mariaestadh 14 Ahlingsåhs 4 »
Skiöfde IO »
Redan 1634 hade Borås att svara för 24 båtsmän, ett antal som synes hafva under
senare hälften af seklet genom krigsbehof någon gång uppdrifvits ända till 70 man.
Ej lång tid därefter — den 3 febr. s. å. — framhölls stadens betydelse ännu
kraftigare enligt redogörelsen för ett sammanträde med Borgerskapet i Västergötland,
hållet i Stockholm af de båda Västgöta ståthållarna Päder Jöransson (af ätten Ulfsparre)
och Axel Drake (till Intorp), där det blef utaf »W :ne Ståthållarna med Borgerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
