Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samptyckt Disponerat att hvar stad skulle utgiöra till dess skiepsz upphollande, som
dem utaf H. Kgl. M:tt uppålagt är» — — (Myntslaget är ej uppgifvet, men
antagligen dir silfmt).
Lidköping 2,300; Mariestad 2,300; Brätte stad 2,300; Borås stad 3,450; Skara stad
1,150; Sköfde stad 690; Falköpings stad 460; Bogesunds stad 1,150; Gammellöse 1,150
Alingsås stad 460; Hioo 345; S:a 15,755.
Dessa handlingar erbjuda ett ej obetydligt intresse, såsom bevisande
Västgötastä-dernas inbördes betydenhet vid tiden för Sveriges deltagande i trettioåriga kriget.
Samtliga städerna i Riket och ej minst Västgötalandets tyckas emedlertid varit hastigare
att lofva sin hjälp än att hålla sina »åtaganden», som synes af en 1634 aflåten
skrif-velse af »Rikets Rådh och Admiraler» till »Borgmestere och Rådh utj Booråhss»,
emedan de »härtill dagz ogierna hafwer förnummit den store Defecten som på städernas
Båssmän öfver hela Rijket varit hafver itij att Borgerskapet icke efter det beslutet,
som å allmenne Rijksdag belowat är, hafwer hollit och lideligen deriss Båssmän här vid
admiralit:t förstält föregifvande sig eij veta hvilket deriss ordinari Båssmän wara skohle,
som dhe åhrligen holla borde». Härefter meddelas »under Admiralitrts Secret» en
Resolution, till staden Booråhs, hvarefter Borgmestere och Rådh sampt deres Stadz
Båssmän skohla sig aldeles régulera». Så snart krigstid inträffar, upprepas dylik
skrift-vexling från » Admiraliietet» och Borås Styrelse svarar i ödmjuke ordalag
med’åberopande af svåra tider och deras redan gjorda uppoffringar. Med dessa antydningar om
den ställning Borås borgerskap vid början af stadens tillvaro antog i hänseende till de
bördor, som betingades af Sveriges ansträngningar att förvärfva sin kortvariga
stor-maktsställning, måste vi nu lämna åt den stora historiska skildringen dessa för hela
vårt fädernesland lika ingripande politiska ärenden; att detta vårt ännu ej i sina egna
intressen helt och hållet försjunkna samhälle ej nu undandrog sig sina allmänna
medborgareplikter hafva vi sett, men om detta berodde på tacksamhet emot stadens store
grundläggare, eller därpå att den af honom och hans bästa män framkallade högre stämda
fosterlandskänslan kraftigt inverkade, må lämnas oafgjordt; alltnog, under dessa första
år trädde alla privathänsyn åt sidan, men till slut visade det sig att de tunga
krigsgärderna cch den nedärfda benägenheten att syssla med fredligt arbete, som låg
västgöten i blodet, småningom fullförde sitt verk att minska entusiasmen och offervilligheten,
så att det ej synes osannolikt, att vi äfven på Borås kunna med någon obetydlig
ändring tillämpa Axel OxenStjernas stränga ord till en sanding utskickade från en del
städer (hvaribland Mariestad) under den oro som behärskade landet omkr. år 1639, då
han bland annat i sittande Råd, d. 5 mars d. å., tilltalade dem: »I hafven en slem
osed att vara borgare och bönder på en gång och därför ingendera med besked. I
be-drifven också därmed stort underslef mot kronan, ty när båtsmans-utskrifningen går
öfver staden, då flytten I ut till landet och kallen er åkermän; och när
knekte-utskrif-ningen går öfver landet, då ären 1 inne i staden och kallen er borgare».
Om det också måste medgifvas att Borås borgerskap endast under en kortare period
motsvarade de högsta fordringar på ett öfver trängre lokalhänsyn höjdt
medborgaresinne, måste man alltid gifva tillbörlig heder åt de solida egenskaper, som funnos hos
denna befolkning, och som visade sig under tidernas lopp alltmera stärkas och
befästas, nämligen ett lefnadsmod, som aldrig lät sig af olyckor nedslås, hvilket i första hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
