Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berodde på ett enkelt och arbetsamt lefnadssätt, som alstrade en glädtig arbetshåg,
och vidare en god sammanhållning i allt som rörde deras stads närmaste
angelägenheter, och, sist men ej minst, en inneboende sparsamhet, som bar den bästa frukt i en
alltmera stärkt ekonomisk bärighet hos det egna samhället (visserligen i fäderneslandets
svåra tider med åtskilligt vacklande fram och åter i nära samband med nedtyngande
krigsbördor och försämring af myntvärdet m. m.) — möjligen stundom i förening med
större eller mindre likgiltighet för utom egna gränser varande personer och förhållanden.
Man kan ej annat än instämma i de naiva rader, hvaruti redan gamle Nils Hufveds ton
Dal prisat sina landsmän:
»En Boeråser sparsam är
Förwerfver meer, än han förtär,
På alla wägar söker
sin winst, och flitigt arbet’ gjör
Som myran, och tillhopa för.
Förstörer ei, men öker.»
Dessa rader, skrifna 1711, äga ännu i dag sin fulla tillämplighet.
* *
*
När vi nu ingå på staden Borås’ mera enskilda angelägenheter och tilldragelser,
vända vi oss, i enlighet med gamla tiders sed och uppfattning först till det kyrkliga
området.
Staden lades genast vid dess grundläggning (1622) såsom annex till Fristads
pastorat med rätt att för sin gudstjänst begagna Torpa gamla sockenkyrka, (rundt omkring
hvilken den nya stadens område utstakades). Redan 1628 befallde Gustaf Adolf, med
bifall till stadsbornas ansökan, att kyrkoherden i Fristad, Mag. Arvidus Haquini, skulle
taga sin bostad i Borås, som sålunda blef moderförsamling med Fristad såsom annex
(bibehållet som pastorslön, jämte Borgstena och Gingrid). Dessa tre afskiljdes åter från
Borås 1671, för att återförenas därmed 1680, och denna förening stod fast ända till
1860, då, efter många afslagna ansökningar, Fristad, tillsammans med de 2:ne
nyssnämnda, tilläts att bilda själfständigt pastorat, under det att Borås stad jämte
socknarna Torpa och Brämhult bildade ett annat. Den sista socknen flyttades af dr. Christina
1650 till Borås från Rångedala (hvarmed den sammanhört sedan 1400-talets midt).
Brämhults socknemän betraktade mycket länge denna öfverflyttning med ovilja, som
steg till sin höjd, då Borås borgerskap 1668 anhöllo hos Carl XI :s förmyndare att få
rasera Brämhults förfallna kyrka och taga till sin egen deras klocka m. m. Det tyckes
emellertid hafva stannat vid hotet, möjligen på grund af en vidlyftig protestskrifvelse
till regeringen samma år af »wij fattige Undersåthare och Skattedragare i Brämhults
soekn af Åås härad» (förvaras i afskrift i Sandbergska saml. i Kammararkivet). Vid
stadens tilltagande folkmängd befanns emellertid Torpa gamla kyrka allför trång,
oak-tadt den redan 1626 säges blifvit delaktig, tillsamman med andra kyrkor i orten, af
»Preussiska bytet» (skall möjligen vara preussiska tullinkomsterna?); borgarnas
själf-känsla sårades också genom frånvaron af torn, så att kyrkklockorna måste upphängas
i en trästapel på kyrkogården, och af dessa skäl måste stadens invånare anse som sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shi/boras/0035.html
