Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dröjde det ej längre än till år 1700, innan Carl XII började de krig, som inom 8—9 år
brakte hans rike till undergångens brant. Utom af de stora krigsgärderna ledo särskildt
de provinser, som, i likhet med Västergötland, voro belägna vid fiendens gränser, och som
hade att utstå upprepade »durchmarscher», inkvarteringar o. dyl., hvarför det ej kan
förvåna, att Borås stad, tillfölje af läget, under de 20 år af krig och örlig, som utmärkte
1700-talets början, kände en stark återverkan af landets bekymmersamma ställning.
Att man dock ej var utan välvillig omsorg om staden Borås’ skyddande emot
fiendeanfall synes af en på De 7 Häradernas kult.-hist. Museum förvarad kopia af en
»be-f ästningsplan», som på landshöfd. And. Sparrfelts ordres af 20 november 1713 af D.
Falk uppgjordes »öfver den situation, som kan finnas utomkring Boråhs stadh, att
ingen fiende den kan h var ken Bombardera eller besiuta».
Planen hade stöd i 2:ne raserade »skantzar», en vid Bockaryd (å Var bergs vägen)
och en vid örnefjällsås (å Göteborgsvägen invid n. v. Hultafors Sanatorium). Så vidt
man vet blef aldrig planen utförd, men välmeningen till skydd är ju påtaglig. Att de
oroliga tiderna äfven medverkade till lösning af laglydnadens strängt åtdragna band
medförde dessutom som en gifven följd, att regeringen ej förmådde öfvervaka
uppehållandet af staden Borås’ kanske väl frikostigt tillmätta handelsprivilegier, så att
densamma mera än förut öfverflyglades af »utelöpare» af närboende allmoge, såsom vi
få närmare undersöka i en följande afdelning af detta arbete.
Under sådana mindre gynnsamma förhållanden drabbades Borås af en mera
omedelbart kännbar olycka, i det att 46 år efter den genomgripande eldsolycka, hvarför staden
då var utsatt, men oaktadt alla hinder och svårigheter åter prydligt uppbyggts, densamma
ånyo natten till den 14 juli 1727 helt lades i aska; endast några i stadens östra del belägna
båtsmansstugor kvarstodo oskadade i den allmänna förödelsen, som gått ut öfver såväl
kyrka som »rådstufva», skolhus o. dyl. samt dessutom, förintat ej obetydligt af de
dyrbarheter i hemmen, som ej under brandens hastiga utbredning och därmed följande
allmänna förvirring kunde räddas. En stark storm rådde äfven under denna fasans natt.
För de bästa upplysningar, som eftervärlden äger om verkningarna af och tillståndet
efter denna den 2:dra stora eldsvåda, som öfvergått staden, hafva vi att tacka Carl von
Linné, som 1746 »på Riksens Höglofl. Ständers befallning» bereste Västergötland
och därefter utgaf sin välbekanta »Wästgöta-Resa», numera en dyrbar bokraritet.
Han meddelar oss, att staden då — 19 år efter den andra stora eldsolvckan —
»återvunnit sitt förra skick», att »gatorna, 10 gående långs åt staden och äfven så många
tvärt före, alla reguliere och vid pass 12 alnar breda», voro oaktadt långvarigt rägnande
alldeles torra, »emedan alla slutta och äro väl stenlagda» (antagligen en högst ovanlig
sak vid denna tid!) Torftak voro allmänt brukliga, brädtak för eldfaran förbjudna.
Synnerlig märklig är denna hans uppgift: »då marken var sluttande, behöfdes på .ena
sidan läggas stengrund, hvaröfver väggens brädfodring fortsattes slutt från väggen
nedan-till utåt». Inomhus brukades allmänt spislar af lätt klyfbar »ställsten, som. inbvggarne
viste artigt hugga i fyrkant efter mått», hvarefter den sålunda uppmurade eldstaden
hvitlimmades. »Husen inuti snygt meublerade fast ej synnerligen kostsamt». Alla
hus, utom kyrka och rådstuga, voro af trä, i 2 våningar. Linné såg vid sitt besök
utanför hvar port stående en tunna vatten med en granruska för vådelds skull.
Den efter 1727 års brand för andra gången återställda kyrkans tak var åtminstone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
