Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1785 (efter Orres uppgift) täckt med järnplåt (obs. den i allmänhet pålitlige A. G.
Hol-lander uppgifver dock i sitt 1863 tryckta »Om Borås stad och skolväsende» att detta
skedde först 1816 — förut spåntak?), men fick ändtligen efter 1822 års brand
betäckning med kopparplåt; vid 1727 års brand smälte alla klockorna ned, som synes af
inskriften på den omgjutna storklockan (inskriften författades af Past.-adjunkten i
Borås mag. Enoc Joh. Giers 1729) där det säges:
»–––––Då jag med Svstrar tre
Vid sen’re Boråhs Brand
Som vatn rinna måst
Ner’ uti svartan sand–––––––»
I det föregående hafva meddelats några detaljer rörande den inre utstyrseln af
stadens kyrka under de båda mellanperioderna till eldsvådorna 1681 och 1727, men för
den nästa »fritiden» 1727—1822
lämna hvarken böcker eller skrifna
handlingar några användbara
upplysningar och minnen, som
öfverlefvat 1822 års brand, äro
ytterst fåtaliga, och endast 2:ne
hafva funnits af tillräckligt
intresse att här afbildas såsom prof
på tidens smak. Den ena bilden
är efter ett i kyrkan uppsatt
epitafium.rr.ed inramning af
skulp-teradt cch förgylldt trä, öfver
öf-verdirektören vid tullverket Peter
T Vigart (född 1680, död i Borås
1758). Inskriften omfattar äfven
2 :ne generationer af hans ättlingar,
Och då det sista årtalet på de här af ett mässings-
begrafna är 1789. torde epitafiet “tJEfSSr
åtminstone ej tidigare varit i kvr- centimeter.
J 0 * (Tillverkningsort obekant )
kan uppsatt. Den andra bilden
visar den ena af ett par formfullåndadt gjutna mässingsstakar, med årtal 1739, nu
uppställda i sakristian, men utan tvifvel ämnade för en mera bemärkt plats.
Däremot utvisar det vid de båda sista eldsvådorna räddade kvrksilfret att detta, af ganska
dyrbar beskaffenhet, till större delen härledde sig från andäktiga lokalpatrioter ibland
1700-talets församlingsbor och bära inskriptioner med årtalen (om borgm. Windruffs
kanna, se sid. 32) 1708, 1722, 1741, 1772, m. fl., alla pjeser af stort silfvervärde, men
i afseende på konstnärligt utförande helt och hållet förbleknande vid sidan af den
polska medeltidskalken (se sid 36 och 37). Enligt Inventarium af iS&j har stadskyrkans
silfverskatt en sammanlagd vikt af 791 ’i lod, ett vackert bevis på invånarnas
oegennyttiga ifver att sörja för räddningen af kyrkans dyrbarheter, framför sina egna, som
lära funnits inom privatboningarna i mängd före 1727 års brand.
Då planen för denna stadshistorik varit att, efter skildring af grundläggningen, söka
ar- v–•
Epitaphium i Borås Stadskyrka
uppsatt 17S5, förvaras nu t. v. i ett
materialkontor i kyrkan.
(Bilden i starkt förminskad skala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
