Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afdelning 1. Historisk inledning af G. Geete ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i minnet återkallas de på föreg. sidan 7 omnämnda årliga sammankomsterna vid gården
Ruered under en längre tid före stadens grundande 1622.
Dessa berömliga egenskaper hos Boråsbygdens befolkning och deras betydelse för
ortens ekonomiska framgång vunno för öfrigt redan på 1600-talet ett lifligt erkännande
både på vers och prosa, hvaraf åtskilliga prof redan delvis anförts i det föregående,
hvarför vi nu här endast vilja meddela ett utdrag ur en hittills otryckt, på latin emot
1600-talets slut af Carl XII:s lärde och vittre stats-sekreterare Olof Hermelin, författad
dikt benämnd -»H ekatom polis Suionum*, (i öfversättning »Etthundra svenska städer»).
I denna topografisk-sociala dikt behandlar han under N:o XI:
»BOROSIA’
Lämna, Borås all utländsk lyx åt andra, som icke
finna det fint nog hvad fädernejorden består
Gärna de ståte i skrud, som färgats af Tyriska purpurn,
gärna med siden de må binda sitt kammade hår.
Ej har Minerva din lyckliga bygd sin ynnest förnekat —
än dina sländors mängd fyllas af svällande ull.
Ja, så långt som ett land mot isiga norden sig sträcker,
varorna dina du ser köpas af alla med fröjd.
Blefve all annan lyx i en liknande täflan förintad
Ej skulle då vår tid vara så fåfäng och ond.
Ej förstör inbyggaren här slösaktigt sin inkomst:
rastlös i stället han jämt ökar sitt rättfångna gods.
Därför — att rikdom i mängd här samlas, förvånar mig icke,
men att en fåfäng flärd icke följt liåfvoma åt».
I afseende på ursprunget till den hemslöjd och handel, som blomstrade i dessa
trakter före anläggningen af staden Borås, nödgas vi fatta oss så kort som möjligt. Våra
efter »Nordiska Museets» i Stockholm föredöme, under de senaste årtiondena, bildade
provinsmuséer och ej minst, hvad Västergötland beträffar, det af »De Sju Häradernas
Kulturhistoriska Förening» år 1903 nybildade museum i Borås, kunna redan nu och
ännu bättre, sedan området blifvit med alltjämt ökad vetenskaplighet bearbetadt, lämna
ett fullgodt material för historisk utforskning af den svenska husslöjdens häfder, dock
alltid med förbehåll att vi ej vänta att på samma håll iå säkra tidsbestämmelser —
museiföremål, insamlade från svenska allmogehem, sakna alltför ofta pålitliga
samhörande data. Åldern för husslöjdalsters mönster torde dock ofta kunna, åtminstone
tillnärmelsevis, utrönas genom sammanställning af släkt-traditioner och med tillhjälp af
det berömda latinska arbetet »De Nordiska Folkens Historia» af Olaus Magnus, tryckt
1555 i Rom. De upplysningar, som själfmant erbjuda sig vid jämförelse mellan vår
ru-brikvignett å sid. 49 och de ostformar (s. k. osta-kar), som afbildats å sid. 62 efter
föremål från 17- och 1800-talen, förvarade å Borås Museum — modeller, oförändrade under
omkr. 400 år! — tala ett tydligt språk. I här ofvan nämnda vidlyftiga och viktiga arbete, (som
nu f. f. g. är under öfversättning till svenska) behandlar Olaus Magnus i flera af dess kapitel
Västergötlands näringar och industri, såsom tillverkning och försäljning af
ladugårdspro-dukter, isynnerhet ost, väfnader, spånad o. dyl., men obetingadt första pris gifver han
svarfvare och träsnidare från Kind och Mark, som han förklarar vara de främsta 1
1 För den här meddelade öfversättningen (i originalets versmått) har förf. af föreliggande arbete att bringa Professorn
vid Göteborgs Högskola D:r Vilh. Lundström sin uppriktiga tacksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
