Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af dessa kortfattade uppgifter, de enda, soni* något belysa stadens förhållanden under
dess första femtio år, framgår emellertid, att stadens lifskraft icke var så ringa, då den ju
kunde tåla en sådan behandling som att i grund brännas med endast fem års mellanrum.
Handeln visar denna tid ett kynne, som icke är utan ett stort intresse, ehuru det
be-klagligtvis icke kan i detalj studeras inom ett så litet område som det nu ifrågavarande.
Den befinner sig nämligen i en brytningstid mellan gamla hundraåriga och nyare åsikter,
hvilka egentligen yttra sig i en envis strid mellan hanseater och holländare. Redan på
1450-talet hade de senare på allvar börjat att konkurrera med de förra. Med erfarenhet
om det bedröfliga lättsinne, hvarmed handelsprivilegier utfärdades, bestämdes
visserligen i konung Hans’ handfästning år 1483, att konungen icke skulle äga rätt att stadfästa
eller ånyo utgifva privilegier eller friheter till någon utländsk stad eller köpman utan
riksrådets tillstånd, och han måste äfvenledes gå in på, att köpmän från alla land skulle fritt
och obehindradt segla och drifva handel på alla köpstäder; men detta löfte bröt han dock
efter några års förlopp utan den minsta betänklighet.
Hanseaterna hade emellertid styrt hela handeln i Sverige så godt som enväldigt.
Visserligen tillförsäkrades de svenska städerna reciproka rättigheter beträffande handeln i
hanscstäderna, men detta blef i allmänhet en död bokstaf och hanseaterna behandlade de
infödda efter godtycke. Lübeckarne t. ex. betalade för sina varor, hvad de behagade: en
tunna morötter för ett skeppund järn eller en tunna salt för ett skeppund koppar.
Sven-skarne måste betala sina varor med fullgodt mynt, men vid försäljning eller växling
mottaga ett sämre och sålunda ständigt lida en kursförlust, som gick till betydande summor.
De tvungos slutligen ock att godkänna olika vikter vid köp och vid försäljning, hvilket
påstås hafva varit den första anledningen till de krångliga viktförhållanden, som ända till
på 1860-talet förekommo i vårt land.
En fullt utvecklad handelslagstiftning var gällande, särskildt för främmande och
köpmän. Vissa varor, såsom järn, koppar, stål, smör, talg och humle fingo de endast köpa i
partier på minst ett halft skeppund, skinnvaror endast i hela däcker; tyger skulle de sälja i
hela stycken, specerier i hela dussin och salt i hela läster, — såvida säljaren ej var fattig
-Först sedan konungens fogde tagit på skeppet, hvad han ansåg sig behöfva, fick godset
föras i land; ingen fick afsegla förrän han hembjudit sitt gods åt konungen. Strängt var
det förbjudet att drifva köpenskap på landet, liksom att anmoda borgare att försälja
godset i mindre partier. I allmänhet frågade man dock föga efter de sistnämnda
bestämmelserna, och svenskarne, särskildt i Nya Lödöse, blef vo slutligen knappast annat än ett slags
agenter eller mäklare, som fingo nöja sig med en ytterst tarflig vinst, under det att
hansans vinning var högst betydande.
De störste köpmännen voro i själfva verket landets stormän, i vår näjd innehafvaren
af Älfsborgs slott, samt äfven präster och t. o. m. kyrkor eller kloster. För att få reda
pän-ningar voro de nödsakade att idka handel med de i skatt uppburna eller på annat sätt
bekomna varorna. T. o. m. strandvrak försmåddes icke, såsom synes däraf, att magistraten
i Lödöse år 1481 fick intyga, att Vrångö, å hvilken den förut omnämnde höfvitsmannen
å Älfsborg Nils Klausson ”fått ett strand vrak”, af hedenhös hört under Älfsborg; ett
liknande intyg afgafs år 1496 af tinget i Säfvedal rörande ”Hvinga holme, västerut från
Göteborg.”
En väsentlig del af handelsomsättningen försiggick under denna tid vid marknaderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
