Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan förut är omnämndt, att Nya Lödöse erhöll privilegium på Larsmässan; år 1493
bestämdes på en herredag i Teige, att fria sex veckomarknader årligen ”för tvskarnes
räkning och Sveriges bästa” skulle hållas i Söderköping, Kalmar och Nya Lödöse. ”Vi hafva
öfvervägt och öfverläst rikets register”, — heter det i herredagsbeslutet, —”och funnit
däruti hvad bestånd och fördel riket hade uppå den tid tyskar seglade till Söderköping,
Kalmar och andre städer i riket och hade där sin köpenskap; då det skedde, då sändes inga
varor här ut af riket, utan förblefvo i de största köpstäderna inrikes och då stodo våra
städer och menigheten i godt bestånd; men sedan varorna fördes så utrikes, då är oreda
uppkommen och städerna i Danmark förbättrade”. Meningen med dessa ord är
uppenbarligen den, att handeln ursprungligen bedrifvits direkt med utlandet, men sedermera
kommit att draga sig öfver till mellanhänder i de danska städerna; Hidlebrand framhåller ock,
att de svenska varorna icke fördes till de egentliga af sättningsorterna, utan till
östersjöstäder, som därefter öfvertogo den vinstgifvande af sättningen å de rätta platserna;
svenska varor, säger han, spela en ganska stor roll i de tyska städernas ex portlistor.
Till Nya Lödöse fördes varorna från Skara och Jönköping, men äfven från Lidaköping
och Hio, — från de båda nämnda Vätterstädema icke blott landvägen öfver Falköping, utan
äfven öfver sjöarne, mellan hvilka de antingen klöfjades eller på annat sätt fraktades fram.
Och till Ny7a Lödöse kommo fartyg från Lübeck, Rostock, Danzig, Reval, Stettin, England
och åtskilliga holländska hamnorter samt ett och annat från ännu aflägsnare näjder.
Företagsamheten i Lödöse var icke så liten; man vet att Lödösebor seglat rätt vida omkring med
sina fartyg, liksom att marknaderna varit lifligt besökta. Men svårigheten ligger uti att
bestämma, hvad som tillkommer Gamla och hvad som tillhör Ny* a Lödöse, emedan båda
städerna ägde fast bestånd ända till medeltidens slut — och längre ändå — och säkerligen
icke voro afvogt sinnade mot hvarandra, utan i åtskilliga fall hade intresse af hvarandras
handtering.
* * *
När Sten Sture den äldre anlade Nyra Lödöse stad, var det tvifvelsutan hans
af-sikt, såsom af det anförda framgår, att upphjälpa Sveriges handel, finanser och
omsättning samt att, såvidt möjligt var, bryta hansans öfvermakt. I viss mån
lyckades det förra, men de båda eldsolyckor, som 1502 och 1507, med endast fem års
mellanrum, träffade den trettioåriga staden, vållade naturligtvis ett betänkligt
upp-skof i dess utveckling. Äfven Älfsborgs slott låg efter eröfringen 1502 i ruiner; år
1511 påbörjades visserligen åter slottets befästande, — af prins Kristiern, — men
först under åren 1518—19 uppbyggdes därstädes jordvallar och förskansningar af
danske konungen, som på så sätt ville skaffa sig en fast punkt i försvaret emot
svenskarne.
Emellertid voro hvarken Gamla eller Nya Lödöse helt och hållet ur spelet. Under
krigsoroligheterna 1519 skrifver den danske kommendanten på Älfsborg, Klaus Biide
kallad Norby, att han icke så mycket fruktat för anfallen från landsidan, som fast
mer ”för de många skutor och skepp, som svenskarne hade timrat i Gamla Lödöse
och Ny^a Lödöse, —- — väl 15 stora och små skepp och båtar”.
År 1520 i början af februari erhöll kung Kristiern underrättelse från dåvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
