Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Älfsborgs fästning var det, att de voro ”svåra olydige” och ”intet förfarne”. Stadens
lojalitet var sålunda tvifvelaktig under hela den tid den ägde bestånd.
* * *
Konungen tillät Nylöseborna att inflytta i deras gamla bostäder, för hvilka de
säkerligen aldrig blifvit fullt främmande. Under sjuårskriget kunde naturligtvis ej blifva
någon fråga om att förkofra dess handel och förhållandena voro föröfrigt sådana, att någon
handel knappast kunde komma ifråga. På Älfsborg låg hela tiden dansk besättning och
ofta opererade svenska eller danska truppstryrkor i näjden, hvarför fredliga yrken ju
icke kunde där utöfvas. Det är för öfrigt egendomligt att under dessa krigsoperationer
aldrig nämnes ett ord om Nylöse eller Nylöse stad och man torde däraf kunna sluta, att
staden, om invånarne verkligen flyttat dit, blifvit förhärjad eller åtminstone icke var
vidare bebyggd eller bebodd. Man kan möjligen ock sluta detta däraf, att i 1567 och de
påföljande årens kronoräkenskaper räntan från Eklandahemmanen afföres under
”öde-titel”, eftersom dessa hemman, jämte en mängd andra i denna trakten af Västergötland,
af fienden förhärjats.
Stadsinvånarne hade därför säkerligen spridt sig åt flera håll. Så upptages år 1571 i
Fristad socken (invid nuvärande Borås) tre Älfsborgare, som antecknas för en skatt af 4
gyllen, 17 lod silfver oclr 10 mark,; I (Södra) Björkö socken (Gäsene härad) antecknas 4
”Älfsborgsköpmän”, i Hudene socken 1, och i slutet af Lerums sockens taxeringslängd
upptagas 3 Älfsborgare, ”som hafva sin hemvist i socknen” och som utgjorde i skatt r
st. gull om 16 marker, to1/! lod silfver, 3 daler och 20 mark. Slutligen uppföras i
Lidköping 26 Älfsborgare, hvilkas lösegendom år 1571 uppgafs utgöra:
181 st. guld, >
2550 lod silfver, • -
25 lisp. 4 skålp. koppar, tenn och mäSsing,
552 skeppund järn,
2088 mark pänningar, l-J- r .
41 st. hästar,
22 oxar, 63 kor, 36 ungnöt, -<
72 får, 51 getter och 126 st. svin,
sammanlagdt med ett värde 27,000 mark. Om man härmed jämför Söderköping, en af
Sveriges då mest betydande städer, där 213 personer taxeras för sammanlagdt 107,000
marks värde, eller Jönköping, där uo personer tillsammans taxeras för 75,000 marks
värde, torde man lätt kunna finna att genomsnittsförmögenheten icke var så liten hos
”Älfsborgarne”, hvilka, såsom af ofvanstående förteckning synes, icke häller glömt att
från Älfsborgs fästning medtaga sina reda tillhörigheter. Det ofvan anförda om bytet
vid Älfsborgs intagande torde därför måhända.icke tagas alldeles efter ordalagen.
Om de Älfsborgs invånare, som under ofreden bott dels i Lidköping, dels å den
omgif-vande landsbygden, antecknas i längderna, att de nu år 1571 ”voro i begrepp att flytta
tillbaka till Älfsborg igen”. Detta tyckes ock hafva skett, ty den 17 augusti 1571 befallde
konungen i bref till byggmästaren Loduich von Hoffvven, att borgarne, som nu bodde vid
Älfsborg, skulle dädanefter bygga vid Gullberg, där en fast stad skulle anläggas, till
hvilken byggmästaren genast borde utkasta ”et fyrekanth skamplun”, med beräkning att den
nya staden skulle erhålla samma storlek som Kalmar. Konungens planer voro sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
