Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Item anno 61 des
niytwekens vor sunt
Bartolmeus daghe was
ene ordenancie by de
(!) rade gkeordinert, wu
men den herink pakken
und myt dem tzyrkel
teken sal, so dat
wed-deboek in hol t. Und so
is dyt de grote und
wydde van dem tzyrkel,
so beschedelikeu, dat
der gröten rynghe
vy-ve maken ene hal ve
Lubesche eile, und der
kleneu rynghe maken
effene er achte ene
halve ele Lub.
Hyr by mach men
erkennen, wan de
tzyrkel recht is.
Cirkelmärken ä silltunnor. Efter Buch des
Lübeckischen Vogts
räntor och utskylder; ”till stadens
under de kommande sex åren.
icke obetydande och ännu bestämdare uttalade han
sig i ett bref till grefve Per Brahe den 23 augusti 1572,
som uppmanades att resa till Älfsborg ”och bese
lägenheterna både om befästningarne, liksom äfven om
det lämpligt vore att där upprätta någon varaktig
köpstad."
Redan den 10 juni 1572 hade konungen utfärdat
privilegier för ”borgmästare, råd och menigheten, som
tillförene hafva bott uti Älfsborg och nu äro flyttade
till Nvelösse och sig där nedsatt hafva”. Dessa
privilegier konfirmerades ånyo den 3 juni 1587, hvarför vi
härnedan i korthet redogöra för det i 23 punkter
af-fattade brefvets innehåll.
”Då invånarne i Nylödese, säger brefvet först,
hafva lidit stor skada, både när Älfsborg afbrändes
och några gånger senare, när danskarne gjort infall
i Västergötland, hvarigenom de blifvit mycket
försvagade”, så, ”och på det att de måtte åter komma
till makt och hafva råd att uppbygga sig nödtorftiga
hus igen”, erhöllo de först och främst sex års frihet
från skatt, gästning, skjutsresor och ”all annan
stadens tunga”. De bofasta borgarne i staden
tillerkändes tullfrihet för både inländskt och utländskt gods,
”dock så, att de icke såsom sitt gods finge uppgifva
främmande personers tillhörighet”; allt gods skulle
för öfrigt upptecknas ”både ut och in”.
”Till utrymme, mulbete och andra nödtorfter”
erhöllo de Kviberg, Härianda by, Videkärr en gård och
Torpa två gårdar, fria från kronoskatt och alla årliga
byggning och befästning” fingo de använda sakörena
Alla Lödöseborgares skepp skulle erhålla frakter före alla andra, för hvilket ändamål
borgmästare och råd ålades att utse fraktmän, som skulle tillse, att frakt först erbjödcs
åt de borgare, som hade skepp, varandes ock vid 40 marks böter förbjudet att verkställa
befraktning annorstädes än å ”Fracht-Cammaren”.
Uppstadsborgarne fingo endast genom Lödöseborna bedrifva sin handel med
utlänningar; främmande köpmän fingo icke afyttra varor annat än partivis och ej häller genom
någon mellanhand köpa svenska varor. Inländska köpmän, som drefvo fri handel i
Ny-lödöse, voro skyldiga att betala skatter o. d., som om de varit borgare i staden. Olaglig
köpenskap förbjöds, innan ”köp blifvit satt och gjordt därpå af wåre tillförordnade och
förrän wår egen köpman hafver annammat till vårt behof, hvad Vi däraf behöfva kunna.”
Våldgästning förbjöds, men borgmästare och råd ålades att ”tillskicka några allmänliga
härbärgen, som vägfarande folk deras nödtorfter för like och skäl skola låta bekomma.”
Vidare skulle allt salt fisk — sill, torsk, ål, lax och all annan, — äfvensom kött i tun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
