Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varutrafiken skulle vara fri och tullbesiktning kunna företagas endast af kgl.
tull-närer och brokikare; något kgl. förköp skulle ej ifrågakomnia. I konkurs- och
ackords-angelägenheter skulle förfaras så, som vid Hisingska Göteborg omnämnts, liksom äfven
här tio års moratorium medgafs vid force majeure eller annan olyckshändelse. Af
dana-arf tillföll hälften staden, hälften kronan.
Svenskt mått, mål och vikt skulle brukas i staden, som borde upprätta en stads- och
landtvåg och fastställa last- och kranpängar. Vid strandning skulle ej sjöafgift affordras
Göteborgsskepp, utan endast ”en lindrig Bergningslön. ”
öfriga bestämmelser rörde administrativa åtgärder, som för vår framställning ej äro
af vikt. Det må blott i korthet omnämnas, att staden erhöll samma fria författning som
dess föregångare — utom iafseende på religionsfriheten —och att stadsstyrelsenutgjordes:
till den 3 februari 1624 af det höga generalrådet eller råds förvaltarna,
till den 5 november 1624 af ett tolfmannaråd med en för hvarje månad växlande
ordförande (president) och
från sistnämnda dag af tre utaf konungen utnämnda presidenter (borgmästare) tillika
med nio rådmän.
Redan vid tiden för privilegiernas utfärdande torde Adler Salvius hafva varit i
Göteborg och där förberedt stadens ordnande, ehuru endast såsom en slags administrativ
tjänsteman, och han är sålunda icke den, såsom hittills antagits, som uppgjort planen till
stadens grundläggning och befästning. Detta skulle däremot hafva skett genom ingeniören
Johan Schultz, om hvars första åtgöranden Salvius till Oxenstjerna under den 18 juni 1621
skref att Schultz flitigt tillhöils, ”att hela staden måtte blifva particulièrement
af-stucken”, men att han dittills hunnit sätta ”allenast hufvudpålarne öfver hela staden.”
Beskrifningen öfver stadens förhållanden är icke just tilltalande. ”Samma dag, säger
Salvius i sitt ofvannämnda bref, ”höll jag rådstuga och lät proklamera, att alla de, som
tänkte till att nedsätta sig husligen i Göthenborgh skulle komma tillstädes och låta
in-skrifva sitt namn och kondition i borgarerullan”. ”Men hittilldags, säger han, hafva icke
öfver 16 st. kommit, ty de vilja först se privilegierna, som ännu ej anländt och dessutom
är nu största delen bortrest på marknader uppi landet”. Endast tre eller fyra hus voro då
grundlagda därstädes, hvarföre man ock besvärade sig öfver att det fördröjdes så länge
med Nylöse ”translation” (förflyttning)
Tre slags hus skulle uppföras i Göteborg, af idel trä, af idel sten och trähus med
sten-gafvel, hvilka å den af Schultz upprättade kartan blifvit numrerade, hvar för sig. För
att förekomma alla tvister om ordningen vid bebyggandet och för att ingen skulle kunna
beklaga sig öfver någon partiskhet, lät Salvius göra tre ”pottor” och lade i hvar och en af
dem så många lottsedlar, som motsvarade tomternas antal ; sedan fingo de på rådstugan
draga en lott, ”hvar och en utur den potta, han ville bygga huset efter.” Salvius
märkte då, att trähus med stengaflar voro mest begärliga, ty alla ville- hafva lägenhet
intill vattnet och voro rädda för depenserna på stenhus. Stenhustomterna hade för
öfrigt gjorts så stora — xoo ”fötter” långa och 36 ”fötter” breda — och kunde ej i sin
helhet utbyggas af sten ; de anhöllo därför ock att få några års respit, men emellertid att
under tiden få å baktomten uppföra ”goda, sköna träbyggnader.”
En oväntad svårighet hade uppstått på grund af den ofvannämda lottdragningen,
hvilket Salvius antyder genom att hemställa, att de som först drogo lotter skulle få ena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
