Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
punkter af det Hisingska Göteborgs privilegier skulle återkomma. Vi få i detta
sammanhang ock påminna oss, att på handelslagstiftningens område tillkommit de viktiga
handelsordinantierna af 1614 och 1617, privilegierna för ett handelskompani af år 1619
och stadgar om städernas
administration af samma år, hvarjämte i
december 1619 offentliggjordes den
synnerligen märkliga handling, som kallas
”Kgl. Majrts Puncter om handeln”.
Alla dessa dokument hafva tydligen
haft sin betydelse vid de nya
privilegiernas affattande.
Staden skulle heta och kallas
borg och föra samma vapen som den
Hisingska föregångaren. Den
begåf-vades med Säfvedals härad och
fögderi ”med alle dess land och tillhöriga
pertinentier” samt Mölndals ström
med sina tillhörige land, såvidt det
ägdes af Kgl. Maj:t; de fingo fritt
fiske på älfven och Styrsö samt
kringliggande skär, liksom ock å andra sjöar
och strömmar; de fingo rätt att ”visst
folk tillsätta till sillfångst och dess
in-saltning” samt till saltsjuderiers
anläggande; de fingo Alingsåsskogen i
söder och norr att till stadens
”gemensamma bästa allena bruka”; de
erhöllo som arf och eget alla
mineral-fyndigheter under stadens lydno; och
slutligen befriades invånarne från
utskrifning både till lands och vatten.
Sexton års tull- och skattefrihet
tillerkändes borgarne i staden, hvilket.
hvad tull och licent anginge, gällde uti alla städer inom konungariket, hvaremot de vid
”navigationen” på Ryssland skulle betala tull. Men främmande, som ej ägde borgarerätt
i staden, skulle gälda tull, accis och allahanda imposter, hvaraf dock hälften skulle tillfalla
staden. Efter de sexton årens förlopp skulle denna frihet upphöra.
I kopparkompaniet skulle stadens invånare äga rätt att inträda, liksom i ett
järnhandelskompani, om och när ett sådant komme att inrättas. Staden skulle ock få slå guld- och
silfvermynt med stadens vapen å frånsidan. Den fick också bygga vind- och
vattenkvarnar samt anlägga industriella verk.
Staden skulle ”inom tu eller trv åhr” befästas och förses med garnison, om sådant
be-höfdes, dock utan borgerskapets betungande, utom hvad beträffade inkvarteringen af
krigsfolket ”utur främmande länder”.
Gustaf II Adolf. Efter inventarium Snecitr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
